Kulturnyheterna har i veckan berättat om ökade hot och trakasserier mot svenska journalister, och den hatretorik som används för att tysta det offentliga samtalet.

Konsekvenserna av detta syns redan: Var tredje journalist undviker känsliga ämnen, en av tre kvinnliga ledarskribenter överväger att sluta och de som granskar främlingsfientliga miljöer riskerar att hängas ut och trakasseras i sina hem.

När Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) nyligen släppte en rapport om näthatet – ”Hatbudskap och våldsbejakande extremism i digitala miljöer” – vågade inte en enda av försvarets egna forskare sätta sitt namn på rapporten av rädsla för repressalier.

– Det fanns en oro bland forskarna och analytikerna för att deras privata konton i sociala medier skulle bli utsatt för hatbudskap. Det är i grund och botten en arbetsmiljöfråga: jag har att värna mina medarbetare, förklarar Jan-Olof Lind, generaldirektör på FOI.  

Ser du något symbolvärde i att det är just FOI som inte står med namn?

– Nej, jag kan inte se någon sådan. Vad jag vill framhålla är innehållet i rapporten.

”Försvaret gömmer sig”

Rapporten analyserar bland annat jargongen hos vad FOI kallar för invandringskritiska medier och propaganda för religiös extremism. Beslutet att anonymisera forskarna bakom den är uppseendeväckande, menar Staffan Carlshamre, professor och forskare inom filosofi på Stockholms universitet.

– Det här är inte vanligt alls i forskningsvärlden. Jag har faktiskt inte hört talas om det överhuvudtaget, säger han till Kulturnyheterna.

Staffan Carlshamre ser tvärtemot Jan-Olof Lind ett starkt symbolvärde i att det är just försvarets forskare som väljer anonymitet i spåren av ett eskalerande näthat.

– Om kriget kommer, då förväntar sig försvaret av oss att vi ska stå upp och göra vår plikt. Och nu, i det här fallet, så är de dem första som går och gömmer sig. Det är svårt att inte tycka att det finns en laddning och symbolik i det.

Farligt samtalsklimat

Kanske har Sverige nått en punkt det har blivit för farligt att stå upp för det fria ordet? I sin senaste rapport om mediebranschen föreslår Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bland annat att journalister som riskerar att hotas i arbetet ska anonymiseras.

– I känsliga ämnen bör man kanske överväga att inte använda bylines, förklarade Richard Oehme, chef för verksamheten för cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig verksamhet på MSB, för Kulturnyheterna i mars.

Men att anonymisera det offentliga samtalet är fel väg att gå, menar forskaren Staffan Carlshamre.

– Näthatet är ett slags angrepp på det offentliga samtalet. Det är därför de här människorna håller på med hot och hat. För att skrämma folk till tystnad. Det som händer här är ju att man ger sig: ”Ok, ni får som ni vill, vi vågar inte prata längre”.

Samtidigt som FOI – som lyder under försvarsdepartementet – väljer att anonymisera sina forskare och och MSB föreslår samma metod hos journalister, så hotas svenska journalister och forskare som är öppna med sina namn dagligen. För exempelvis SVT:s räkning handlar det idag om ett 30-tal fall dagligen, i form av ofredanden, våldshandlingar, olaga hot och hotmejl. Det berättade SVT:s vd Hanna Stjärne i en utfrågning i riksdagen förra månaden.

En anonymiserad offentlighet

I Kulturnyheternas enkät i veckan uppgav fem av Sveriges största medier – Expressen, Dagens Nyheter, SVT, Göteborgs-Posten och Aftonbladet – att hoten ökar och blir allt mer organiserade. Hot som är svåra att komma åt – enligt BRÅ:s senaste statistik ledde bara sex procent av olaga hot mot vuxna till åtal 2016.

Situationen har nått en punkt där det kan få direkta konsekvenser för det öppna, offentliga samtalet, menar Staffan Carlshamre.

– Om detta blir ett sätt att hantera problemet på så är vi illa ute. Om journalistiken bestämmer sig för att göra på samma sätt är det en väldigt stor inskränkning och förändring av det offentliga samtalet.

Men att anonymiserade forskare och journalister är att vika sig för hatet på nätet håller inte generaldirektören på Totalförsvarets forskningsinstitut med om.

Försvaret och FOI ska göra motstånd och försvara det svenska samhället. Är det då inte viktigt att FOI står upp mot näthatet?

– Jo, men jag tycker att vi gör det, säger Jan-Olof Lind, generaldirektör på FOI.