Statsminister Stefan Löfven (S) besöker Astrid Lindgrens värld. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Astrid Lindgren och politikerna – vad är grejen?

Uppdaterad
Publicerad

Landets politiker vurmar för Astrid Lindgren. Både hennes person och författarskap har sedan länge mött idoga hyllningar från politiskt håll, många gånger oavsett partitillhörighet. Är det att blidka massorna, och är Astrid Lindgrens författarskap partiöverskridande?

År 2016 gjorde statsminister Stefan Lövfen (S) det omöjliga och önskade Astrid Lindgren ett postumt Nobelpris i litteratur. Han är inte den första, och mest sannolikt knappast den sista som yttrar just den sortens önskan.

Den tidigare statsministern Göran Person (S) har dragit paralleller mellan sig själv och Emils pappa:

– Jag har på äldre dagar känt igen mig i Emils pappa som ser till att saker och ting fungerar och får så lite uppskattning, sade han efter författarens bortgång 2002 till Svenska Dagbladet.

Göran Persson kunde identifiera sig med Emils pappa. Foto: TT

Men frågan om politikers dragning till Astrid Lindgren aktualiserades än mer under sommaren 2018:

”Om detta valår inte ska bli helt outhärdligt behöver vi genast införa en Pippi Långstrumps lag: En politiker får endast – endast! – nämna Pippi om hen samtidigt nämner två andra kvinnliga förebilder och två andra viktiga litterära verk samt på inga villkors vis använder ordet 'stark'”, skrev Dagens Nyheters Lisa Magnusson i en ledartext efter att tidningens enkät om partiledarnas kulturvanor utmynnat i ett nästan unisont hyllande av Astrid Lindgren.

Alla vill vara Pippi Långstrump

Och när partiledare och politiker väljer litterär favoritfigur är det inte sällan just Pippi Långstrump som tar hem första platsen. Riksdagsledamoten Birgitta Ohlsson (L) har till och med beskrivit Pippi Långstrump som sin idol.

Och i den tidigare nämnda enkäten i Dagens Nyheter väljer Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin (MP) Pippi som den litterära figur som hon mest identifierar sig med.

”Pippi är stark, fri, och självständig – jag tror att hon betytt oerhört mycket mer än man kanske förstår för jämställdheten i Sverige”, svarar hon.

Inför Pippi Långstrumps 70-års jubileum 2015 sa den tidigare kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth (M) att hon gärna sett den populära figuren som ”boss- eller ministerkollega”.

Foto: TT

Efterfrågar tydligare politisk läsning

Kulturnyheternas litteraturkritiker Ulrika Milles efterfrågar en tydligare politisk läsning av Astrid Lindgren bland landets folkvalda.

– Hon var en stor författare som klädde revolutionen i underbara ord om tröst, hemlängtan och vildhet på en och samma gång. Det är en dröm som alla kan dela, men man måste se vad hon menar och om det går ihop med alla politiska ideal – och det gör det ju inte, säger Ulrika Milles.

– Om man ändå tycker det så har man läst hennes böcker som en barnsaga som inte betyder så mycket mer. Men då glömmer man Tengil och Riddar Kato i hennes universum, och kampen mot allt totalitärt.

Varför vill alla politiker förknippas med Astrid och Pippi? Foto: TT

Just borgerliga politikers vurm för Pippi blir i sammanhanget snarast lite konstigt, menar hon.

– Pippi har en aura av uppror, revolt och att man inte är som andra. Prussiluskan borde vara idealet för dem stället, hon vill hålla ordning och reda och alla ska kunna sin kanon. Pippi säger nej till allt det där och vägrar vara med.

Symboliskt värde

Annika Bergman Rosamond, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet, har forskat kring kopplingen mellan politiker och kändisar. Hon ser just Astrid Lindgrens breda förankring i Sverige som en viktig del i att så många politiker och partiledare hänvisar till och säger sig inspireras av henne.

– Om man till exempel skulle hänvisat till Dostojevskij eller någon rysk författare, det hade inte haft samma effekt. Astrid Lindgren har ett symboliskt värde för vad som är svenskt och vad man då läser in i det budskapet varierar beroende på vilken politisk åskådning man står för, säger hon.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.