Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Se när performance-konstnären Bogdan Szyber äter upp sin underkända doktorsavhandling. Foto: Pernilla Edholm

Åt upp sin avhandling – ”Fallet Bogdan” väcker liv i debatten om konstnärlig forskning

Uppdaterad
Publicerad

Konstnärlig forskning blir allt vanligare vid svenska lärosäten. Men behövs den? Debatten blossade upp 2020 när Bogdan Szybers ifrågasättande av forskningen ledde till en underkänd doktorsavhandling. Nu har debatten fått nytt bränsle genom SVT:s dokumentärfilm ”Fallet Bogdan”.

– Det är helt absurt att han blev underkänd, säger författaren och filosofidoktorn Lyra Ekström Lindbäck

Debatten om konstnärlig forskning är komplex och rör sig kring frågor om dess värde och relevans. Förespråkare menar att den bidrar med nya perspektiv och metoder som är viktiga för konstnärlig utveckling och utbildning.

Kritiker anser att den är en inåtvänd disciplin som inte bidrar till samhället eller konstvärlden i stort, och att resurserna skulle kunna användas bättre utanför akademin, till exempel den fria konsten.

Blev historisk

Bogdan Szyber blev historisk när han som första konstnär underkändes i denna relativt unga forskningsdisciplin.

– Absurt att han blir underkänd just för att han ägnar sig åt den typ av ifrågasättande och problematiserande som man påstår sig hålla så högt inom den konstnärliga forskningen, säger Lyra Ekström Lindbäck.

Klas Nevrin, lektor vid Kungliga Musikhögskolan, menar att det problematiska inte ligger i Szybers kritik mot konstnärlig forskning.

– Om man är i ett forskningsområde och är väldigt kritisk, då måste man också ta hänsyn till de andra synsätt som finns kring konstnärlig forskning. Det är tydligt att han inte gjorde det, säger han.

Utvecklar nya metoder

Nevrin menar att konstnärlig forskning ger praktiker möjlighet att bidra med nya perspektiv på konst och musik.

– Det handlar om att dokumentera och dela metoder, vilket är viktigt för utvecklingen av konstnärliga utbildningar och samarbetsformer. Det finns ett internationellt utbyte inom konstnärlig forskning som är värdefullt. Även om det finns brister, precis som i alla forskningsområden, säger han.

Lyra Ekström Lindbäck ifrågasätter om konstnärlig forskning verkligen bidrar till samhället eller konstvärlden. Hon menar att statens växande satsning på konstnärlig forskning riskerar att beröva konsten både dess lockelse och dess frihet.

Risk för polarisering

Klas Nevrin välkomnar debatten men ser också en risk för ökad polarisering.

– Min syn är att mer konstnärlig forskning kan leda till att konstutövning också får plats i samhället i övrigt. Konstnärer utanför akademin och konstnärer inom akademin behöver hjälpas åt, snarare än att separera dem från varandra, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.