– Boken sträcker sig från inseminationsögonblicket till slakt, så jag har försökt skildra en gris hela livsspann, berättar Agnes Gerner.  

– Jag fick en känsla av att det nästan var akut att skildra de här frågorna. Att alla som har den här medvetenheten har ett ansvar för att försöka få fram sitt budskap med de medel som står dem till buds. Och för mig är det just poesin som är mitt kommunikationsmedel.

Hyllad debut

Agnes Gerner debuterade 2014 med kritikerrosade ”Skall”, som behandlade sorg och förlust. Processen med ”Sus” har sett väldigt annorlunda ut, eftersom diktsamlingen bygger på omfattande research om svensk djurhållning i form av litteratur, intervjuer och videomaterial.

– I den första boken utgick jag bara från mig själv och mina erfarenheter. Här hade jag ju ett rått faktamaterial som jag var tvungen att omvandla till litteratur. Det var väldigt mycket svårare, säger Agnes Gerner.

– När man tar del av material som man själv tycker är så starkt blir det nästan som att det redan är en slags poesi för en själv. Att man nästan bara kan citera ur en grisföretagarbranschtidning och att det är stor litteratur för att det är så mäktigt, men problemet är ju att ingen annan tycker det.

”De flesta människor vet vad som pågår”

Istället har Agnes Gerner försökte transformera innehållet från intervjuerna och branschtidningarna till njutbar poesi för läsaren.

– Det är väldigt viktigt för mig att det fortsätter att vara litteratur, att det inte bara blir en politisk pamflett.

Förhoppningen är att Agnes Gerner med hjälp av den litterära formen ska kunna locka in läsaren och få den att stanna kvar.  

– Det som saknas är ju inte kunskapen, allt material finns ju redan omkring oss. De flesta människor vet ju om vad som pågår, mer eller mindre, men via litteraturen tror jag att man kan göra det mer lättillgängligt och svårare att värja sig mot. Så att det kan gå rakt in i folk mer än vad en vanlig faktatext gör.