I spåren av Black lives matter-demonstrationerna runt om i världen har statyer föreställande forna slavhandlare välts, vandaliserats och ifrågasatts.
Hur ska vi förhålla oss till dessa statyer som rests för länge sedan men som än i dag står kvar – okommenterade?
Carl von Linné och Louis De Geer under luppen
Sedan en tid tillbaka har debatten också kommit till Sverige. Bland annat har statyer föreställande nationalhjälten Carl von Linné och industrimagnaten Louis De Geer, som var drivande i Sveriges slavhandel i Västafrika på 1600-talet, hamnat under luppen.
Konstnären Carl Johan De Geer är släkt med Louis De Geer och har genom sin konst försökt göra upp med sitt arv. Bland annat i en utställning med titeln Släkten och slavarna och i en bok med samma namn.
Låg kunskap om Sveriges inblandning i slavhandeln
Han föreslår att nya skulpturer uppförs vid de kritiserade statyerna för att på så vis sätta dem i en historisk kontext.
– Jag skulle vilja göra en liten bronsskulptur, som en kommentar, nära Milles staty av Louis De Geer i form av en skolbänk. Det finns en ironi i det och det är att det inte har skett någon undervisning i skolan av Sveriges inblandning i slaveriet.
– Jag hade inte hört något om detta förrän jag fick veta det av en slavättling i Brasilien som tyckte att mitt efternamn hade bidragit till hans släkts hemska öde. Jag blev helt chockad och tänkte: varför har jag aldrig fått veta detta i skolan? , säger Carl Johan De Geer till Kulturnyheterna.