Stäng
Kultur

  • Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Staty av Louis De Geer och Carl Johan De Geer. Foto: SVT/TT

Carl Johan De Geer vill komplettera kritiserad staty

Publicerad

I spåren av Black lives matter-protesterna har en staty i Norrköping föreställande köpmannen Louis De Geer, som var involverad i svensk slavhandel på 1600-talet, ifrågasatts: riva eller bevara? Konstnären Carl Johan De Geer vill med hjälp av en ny skulptur sätta statyn av sin släkting i en kontext.

I spåren av Black lives matter-demonstrationerna runt om i världen har statyer föreställande forna slavhandlare välts, vandaliserats och ifrågasatts.

Hur ska vi förhålla oss till dessa statyer som rests för länge sedan men som än i dag står kvar – okommenterade?

Carl von Linné och Louis De Geer under luppen

Sedan en tid tillbaka har debatten också kommit till Sverige. Bland annat har statyer föreställande nationalhjälten Carl von Linné och industrimagnaten Louis De Geer, som var drivande i Sveriges slavhandel i Västafrika på 1600-talet, hamnat under luppen.

Konstnären Carl Johan De Geer är släkt med Louis De Geer och har genom sin konst försökt göra upp med sitt arv. Bland annat i en utställning med titeln Släkten och slavarna och i en bok med samma namn.

Låg kunskap om Sveriges inblandning i slavhandeln

Han föreslår att nya skulpturer uppförs vid de kritiserade statyerna för att på så vis sätta dem i en historisk kontext. 

– Jag skulle vilja göra en liten bronsskulptur, som en kommentar, nära Milles staty av Louis De Geer i form av en skolbänk. Det finns en ironi i det och det är att det inte har skett någon undervisning i skolan av Sveriges inblandning i slaveriet.

– Jag hade inte hört något om detta förrän jag fick veta det av en slavättling i Brasilien som tyckte att mitt efternamn hade bidragit till hans släkts hemska öde. Jag blev helt chockad och tänkte: varför har jag aldrig fått veta detta i skolan? , säger Carl Johan De Geer till Kulturnyheterna.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.