Claes Andersson debuterade som poet 1962 med diktsamlingen Ventil. Samma år tog han medicine licentiat-examen och vidareutbildade sig till psykiater. Mellan 1995 och 1998 jobbade han som Finlands kultur- och undervisningsminister, och under två omgångar var han riksdagsledamot, först för Demokratiska förbundet för Finlands folk och därefter för Vänsterförbundet. På äldre dagar gjorde han sig även känd som jazzpianist med egen trio.

Anderssons politiska engagemang väcktes i samband med medicinutbildningen på 50-talet och de kliniska studierna på sjukhus. Han var med och grundade den radikala tidskriften FBT, i vilken han gick hårt åt den finlandssvenska modernismen, som han tyckte var naturfixerad och introvert. Litteraturen skulle vara samhällsengagerad, tyckte Claes Andersson.

Humanist och psykiater

Andersson har gett ut ett tjugotal diktsamlingar, åtta prosaböcker och ett tjugotal skådespel. Han beskrivs som en stor humanist och som en av de främsta kärleksdiktarna i det svenska Finland, och hans författarskap har delvis präglats av hans bakgrund som psykiater. Han har vunnit flera priset, bland annat Stig Sjödin-priset, Bellmanpriset och Aniarapriset.

Jonas Sjöstedt, ordförande för Vänsterpartiet, skriver på Twitter att ”den nordiska vänstern har förlorat en av sina största profiler”.

Claes Andersson blev 82 år gammal och dog efter en lång tids sjukdom.