1. Public service har fortsatt ett brett uppdrag

Bolagen ska inte bara fungera som ett komplement till kommersiella aktörer utan, liksom tidigare, sikta på att finnas bland landets största mediebolag. ”Smalare och vassare” har sedan 2019 varit moderatledningens mantra när det gäller public service, KD och SD har liknande formuleringar. Men i regeringsställning gör man ändå ingen kursändring.

2. Det blir en långsam åtstramning av ekonomin

Under den nya tillståndsperioden kommer den årliga uppräkningen av anslagen att trappas ner från nuvarande två procent till en procent, enligt förslaget. Det täcker inte verkliga kostnadsökningar, besparingar kommer att behövas. Det samma kan sägas om nära nog alla offentligfinansierade verksamheter – och det hela är inte ens i närheten av vad man gjorde i Danmark 2019, då grundanslaget till DR kapades med 20 procent i ett hugg.

3. ”Uppdraget är inte multimedialt”

Det mest betydelsefulla beskedet idag. SVT:s nyhetsapp har utvecklats i en gråzon av sändningstillståndet. SVT:s ledning betraktar nyhetsverksamheten online som den rimliga moderniseringen av nyhets-tv: en ”videodriven multimedial nyhetstjänst online”, brukar man säga att det är.

Nu tycks betänkandet underkänna resonemanget: ”Ett teknikneutralt innehållsuppdrag innebär inte att public service-företagen ges ett multimedialt nyhetsuppdrag.” Däremot har man inte infört någon detaljreglering kring hur mycket text som får användas.

2017 efterlyste SVT:s ledning tydligare riktlinjer för verksamheten online. Nu fick man det, men kanske inte de riktlinjer man önskade. Ordern från politikerna är både tydlig och obegriplig: SVT ska göra rörlig bild och SR ska göra ljud, så som det står i sändningstillstånden. Men vad det ska betyda i vår tid – och hur långt bort från 1900-talets apparatmedier public service kan förflytta sig – det är en fråga som bolagsledningarna får fortsätta att brottas med. Något multimedialt frikort fick man inte av den här beredningen.

14/5: Texten har uppdaterats och förtydligats