Dexter Gordon är en av de jazzstjärnor som bidraget till Jazzhus Montmartres anseende. Foto: BERTIL S-SON ÅBERG BÅ

Danmarks kulturminister räddar klassisk jazzklubb

Uppdaterad
Publicerad

Kulturministern skakar fram en miljon för att ge krisande Jazzhus Montmartre tid att hitta hållbar lösning.

Den danske kulturministern Jakob Engel-Schmidt, som hör till mittenpartiet De Moderate, kastar en livboj till Köpenhamns anrika jazzklubb Montmartre: en miljon danska kronor.

Pengarna är en engångssumma och tas fram genom en snabb omfördelning av årets kulturanslag. För två veckor sedan sade klubben upp all sin personal och även hyreskontraktet på lokalen på Store Regnegade i centrala Köpenhamn, rapporterar Danmarks Radio.

”Summan är tänkt som en akut räddningsplanka men ger naturligtvis inte en hållbar lösning på spelställets ekonomi”, skriver Engel-Schmidt i förslaget som läggs fram för Folketinget i veckan.

Den akuta krisen utlöstes när Montmartre i slutet av juli fick avslag på stöd från Statens Kulturfond, motsvarande det svenska Kulturrådet.

Pengarna från kulturministern tillsammans med det årliga stödet på 1,5 miljon från Köpenhamns kommun ger Jazzhus Montartre möjlighet att finna en varaktig lösning, säger styrelseordföranden Michael Christiansen till Politiken.

Jazzhus Montre startades 1959 och har spelat en viktig roll för Köpenhamns ställning som betydande jazzstad. Flera amerikanska musiker, som pianisten Kenny Drew och saxofonisterna Dexter Gordon och Ben Webster, bodde i Köpenhamn på 60-talet och hade Montmartre som hemmascen. På den långa listan över gästande storstjärnor finns namn som Miles Davis, Keith Jarrett och Carla Bley.

Klubben har varit nedläggningshotad tidigare på grund av dålig ekonomi, så sent som 2020 räddades den av privata donationer och en offentlig insamling.

– När stället har en så speciell historia och betydelse måste vi göra ett extra försök, säger Jakob Engel-Schmidt till Politiken.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.