– Vi har gått igenom tre stora förändringar av bokens form de senaste tvåtusen åren. Alla har förändrat hur vi läser, och det har förändrat vår kultur, säger Joel Halldorf som skrivit boken ”Bokens folk : En civilisationshistoria från papyrus till pixlar.”

I tidernas begynnelse gav lertavlor människan hennes första civilisationer.  

När kilskriften uppfanns i Mesopotamien i nuvarande Irak gav det möjlighet till statsförvaltning, lagar och skattebokföring.

I Europa har bokrullar och tryckpress revolutionerat människors syn på kultur och bildning. Och nu står vi inför en tredje revolution: övergången från bok till skärm. 

– Min tanke är att om vi kan förstå de tidigare revolutionerna så kan vi förstå vad som händer oss just nu. Det som sker nu är ju något nytt, men det är inte nytt att något nytt sker.

I vår tid har människors läsvanor påverkats av den digitala utvecklingen. I genomsnitt tillbringar vi fyra timmar framför skärmarna varje dag, men bara en halvtimme åt bokläsning i pappersformat.

– Digitalt format är ett format som är bra på hastighet och tillgång, för att skumma och ge oss en orientering. Men det är svårt att hänga kvar och fördjupa oss och verkligen läsa begrundande och reflekterande. Tendensen är att vi läser hastigare och ytligare. Vår läsförståelse minskar på så vis också.

”Blir högljutt och polemiskt”

Övergången från djupläsning till splittrat scrollande påverkar våra mellanmänskliga möten, vilket i förläggningen kan utgöra ett hot mot demokratin, menar Joel Halldorf. 

— Det som sprids i sociala medier är vrede, personangrepp, känslor. Det delas och blir virala. Det har man mätt på en rad sätt i en rad olika undersökningar. När vi har ett samtal som kretsar kring det känslosamma så tenderar det att bli högljutt och polemiskt. Det underminerar en god samtalston och blir i förlängningen ett hot mot demokratin.