Facebook har fått återkommande kritik för att inte göra tillräckligt i kampen mot hat och hot på plattformen. För att stävja en del av kritiken har företaget nu helt stängt av ett större antal hatiska röster.

Konspirationsteoretikern Alex Jones och Louis Farrakhan, ledare för den muslimska rörelsen Nation of Islam, är de två mest kända namnen som tas bort. Jones har bland annat hävdat att den amerikanska regeringen låg bakom terrorattackerna i USA den 11 september 2001, Farrakhan har under lång tid gjort antisemitiska uttalanden.

Även ledare för ett antal högerextrema brittiska grupper portas.

– Det finns ingen plats på Facebook för individer och organisationer som sprider hat eller attackerar människor utifrån vem de är, säger en talesperson för företaget, enligt nyhetsbyrån AFP.

Ny kritik

Företaget har dock redan fått kritik för hur de skött den nya bannlysningen. De avstängda fick i förväg veta att de skulle portas, och kunde därmed lägga upp nya konton, och hänvisa sina följare dit.

Facebook har sedan tidigare förbjudit vit nationalism, men har i sina regler inte stämplat separatism av det slag som vit makt-rörelsen representerar som rasism.

I mars meddelade företaget att det utvidgat sina regler mot hatiska uttalanden och att de skulle förbjuda allt stöd för vit nationalism och separatism.

”Det är uppenbart att dessa yttringar är starkt knutna till organiserade hatgrupper och de hör inte hemma i våra tjänster”, sade Facebook i ett uttalande då.

Borta från Twitter

Facebook tog i augusti ifjol bort ett antal sidor som tillhör Alex Jones, med hänvisning till att de brutit mot it-jättens regler om spridning av hat, glorifierat våld och använt ett avhumaniserande språk om transpersoner, muslimer och immigranter. Det välkomnades då, men sågs också av kritiker som långt ifrån tillräckligt.

En månad senare stängdes Jones och hans plattform Infowars av för gott på bland Spotify, Twitter och Youtube.

Tidigare i år fick Facebook hård kritik efter att den misstänkte skytten vid terrordåden mot två moskéer i Christchurch i Nya Zeeland sände dådet på Facebook, en film som kritiker anser att det tog alldeles för lång tid innan företaget tog bort.