En av tre nyheter som delas på Twitter kommer från ”skräpnyhetskällor” (junk news), enligt en rapport från Oxford universitys internetinstitut.

Rapportförfattarna definierar att skräpnyhetssajter ägnar sig åt att ”medvetet publicera missvisande, bedräglig och inkorrekt information som utger sig för att vara riktiga nyheter”.

Andra kännetecken för skräpnyhetssajter som är listade i rapporten är bland annat brist på journalistisk praxis och metod, känsloladdat språk och partisk rapportering. 86 procent av skräpnyheterna kom enligt rapporten från Nyheter idag, Samhällsnytt och Fria tider.

Studerat 275 000 tweets

– Kriterierna har använts vid tidigare undersökningar vid andra val, och handlar om bland annat opartiskhet och professionalism. Det finns fem kriterier och om man inte möter tre av fem av kriterierna klassas man som ”junk news”, säger Freja Hedman, förstaförfattare för rapporten som publiceras av Oxford Universitys internetinstitut, till Kulturnyheterna.

275 000 tweets om det svenska valet har studerats under en tiodagarsperiod i augusti. Genom att söka på hashtaggar och konton som kopplats till svenska valet och hur många av dem som hade en URL-länk så kunde man mäta hur många nyheter som delats.

Studien kan inte visa om delandet av vad de kallar skräpnyheter har påverkat hur svenskarna tänker rösta.

Skiljer sig från andra länder

Modellen för att mäta spridningen från olika typer av mediekällor har använts i flera val. I Europa har antalet skräpnyheter och vanliga nyheter mätts även i Tyskland, England och Frankrike.

– Ställer man Sverige mot europeiska demokratier som Tyskland, Frankrike och England så delar svenska användare mer ”junk news” i samband med valet, säger Freja Hedman och fortsätter:

– Kollar man kvoten mellan professionella nyheter i relation till junk news så hade Sverige en kvot på två till en. En ”junk news” per två professionella. I Frankrike var den kvoten en till sju, i England en till fem och en till fyra i Tyskland.