– Vi har haft en långsiktig väldigt positiv trend, sen ser vi en explosion av ilska och hat nu, säger Per Strömbäck, talesperson för Dataspelsbranschen och en av initiativtagarna bakom Diversi.
– Jag ska inte säga att den kom som en överraskning men den har varit väldigt kraftfull och då blir vår motreaktion väldigt kraftfull. Det är många som protesterar, fortsätter han.
Manlig värld
Spelvärlden befolkades länge av enbart män och pojkar. Faktum är dock att lika många kvinnor som män spelar data- eller tv-spel idag. Detta har inte fått samma genomslag i själva spelen.
Könsrollerna i data- och tv-spel har länge varit minst sagt traditionella, och det har varit – och är fortfarande – ont om kvinnliga karaktärer. I alla fall spelbara karaktärer. Ett tydligt exempel är det i senaste raden av Fifa-spel inte går att spela som en kvinnlig fotbollspelare.
Denna inkonsekvens inom dataspel har uppmärksammats av ett flertal personer i och utanför branschen. Mest framträdande av dessa är Anita Sarkeesian, amerikansk debattör som startade och driver bloggen Feminist freequency, där hon via Youtube-filmer belyser hur kvinnor porträtteras i populärkultur.
Fick dödshot
När hon började granska spel 2012 möttes hon av en massiv hatkampanj på nätet, med allt från sexistiska kommentarer, attacker mot hennes sociala medier-konton och dödshot.
Från nördhobby till folknöje
Per Strömbäck var med och bjöd in Anita Sarkeesian till Sverige för ett år sedan, för att diskutera hatet och bristen på jämställdhet inom spelvärlden. Han har även en teori om varför hatet uppstår.
– Tidigare var det en hobby för nördar. Inget ont om nördar, men det var en hobby för de som såg spel som sin livsstil. Idag är det ett bredare folknöje. En del av näthatet som har uppstått på senaste tiden kommer ur en identitetskris från gamers, som har sett spel som sin livsstil, säger Per Strömbäck.
Växande problem
Hatkampanjerna har blivit vanliga inom spelvärlden. Spelrecensenten Carolyn Petit, spelutvecklarna Zoe Quinn och Brianna Wu är alla exempel på kvinnor inom spelbranschen som blivit offer för trakasserier från manliga spelare. Fenomenet har i höst kulminerat med hashtagen Gamergate.
– De har hotat att våldta mig. De har hotat att mörda mina framtida barn, skriver Brianna Wu i en artikel i Washington Post.
Gamergate började användas av twittrande spelare i augusti 2014 för att kritisera förhållandet mellan spelrecensenter och spelindustrin. Tråden urartade dock snart till en plats för sexistiska och misogyna kommentarer och rena hot.
Det hela började med att spelutvecklaren Zoe Quinn anklagades av sin ex-pojkvän för att ha varit otrogen med en spelrecensent, vilket i sin tur skulle ha gett hennes spel positiva recensioner. Något som har visat sig vara falskt. En enorm hatkampanj mot Quinn och hela hennes familj följde.
– Att det går så långt att enskilda människors fysiska säkerhet inte kan garanteras, att de inte kan vistas i sina hem. På grund av att de har uttalats sig kritiskt om innehåll i spel eller hur vissa spelare uttrycker sig. Det är inte acceptabelt, det är ett demokratiproblem, säger Per Strömbäck.
Finns hopp
Han är dock försiktigt positiv inför spelvärldens utveckling. Och han tror att spelutvecklarna kan vara en del av lösningen. Genom att moderera sina forum, anställa fler kvinnor – Förra året ökade antalet anställda kvinnor med 38 procent – och ta avstånd från hatet.
– I takt med att det blir fler som kvinnor som spelar och fler kvinnor som gör spel, kommer vi får en större mångfald i utbudet. Då kommer den här gruppen aggressiva spelare att minska. De är en utdöende art.