Tisdag den 25 februari beslutade Högsta domstolen att företag som för databas över offentliga handlingar inte längre får sälja personuppgifter som namn, personnummer och adress till betalande kunder.

De får inte heller göra det möjligt att skriva in ett namn och söka rätt på om den personen finns i till t ex domar.

”Seger för kriminella”

Flera företag har varit mycket kritiska. Nyhetsbyrån Siren sa till Kulturnyheterna att beslutet ”försvårar granskning av ett av vår samtids största problem: organiserad brottslighet”.

Gunnar Axén, styrelseordförande för rättsdatabaserna Lexbase och Verifiera är inne på samma linje:

– I dag firar de kriminella en stor och viktig seger, sa han till TT under tisdagen.

Men bland privatpersoner är många missnöjda med att deras personuppgifter är så lättillgängliga. De senaste två månaderna har 50 klagomål kommit in mot rättsdatabaserna Verifiera, Lexbase, Ratsit, MrKoll och Krimfup till Integritetsskyddsmyndigheten.

Esmers anställning avslutades

En av de privatpersoner som fått problem med söktjänsterna är en man vi kallar ”Esmer”. Han är ostraffad, men var vid ett tillfälle misstänkt för ringa narkotikabrott då polisen fann 0,09 gram cannabis i hans lägenhet under en tillställning.

Esmer fick ett strafföreläggande, valde att erkänna brott direkt och betala böter istället för att ta en rättegång. Sedan överklagade han och friades av tingsrätten. Men via en rättsdatabas fick Esmers arbetsgivare reda på strafföreläggandet och avslutade hans anställning.

– En kollega har skickat en skärmdump på ett Lexbaseutdrag om mig där det står om strafföreläggandet. Sen har jag ytterligare ett möte där arbetsgivaren säger upp min tjänst, säger han.

SVT har varit i kontakt med arbetsgivaren som inte vill kommentera.

Hör Esmers berättelse i klippet.