2011 gick hyllade popbandet Those Dancing Days i dvala trots stora framgångar.

Tre av medlemmarna, Rebecka Rolfart, Lisa Pyk Wirström och Cissi Efraimsson var trötta – på pop och att inte kunna göra precis som de själva ville och startade därför punkbandet Vulkano.

– I början var det väldigt mycket en reaktion mot en kommersiell popmusik som vi hade tillhört. Vi bara skrek och körde så hårt och snabbt vi kunde och sket egentligen hur det lät – men det lät ju bra, säger Cissi Efraimsson, som sjunger och spelar ståtrummor, när Kulturnyheterna träffar Vulkano och Alexandra Dahlström i Slottsskogen i Göteborg.

Efterlängtad spelning

Alexandra Dahlström såg en av Vulkanos tidiga spelningar på klubben Debaser i Stockholm och insåg att hon omedvetet gått och längtat efter deras musik och deras förhållningssätt till varandra.

– Det här var så imponerande för mig, hela det här arbetet har varit som en stor vitamininjektion. Jag insåg att det här är ett sätt man kan förhålla sig till varandra och jobba på. Det är Vulkano så bra på och det tycker jag syns på scenen, säger Alexandra Dahlström och lägger till:  

– Jag tror att det var Rebecka som sa det till mig: ”du har ju gjort en film om kvinnlig vänskap”. Då förstod jag vad filmen handlade om, säger Alexandra Dahlström.

Efter den där sensommarspelningen har Alexandra Dahlström i tre år närgånget följt bandet och deras musik – i Stockholm, London och Los Angeles – på vägen mot det stora genombrottet.

– När vi startade Vulkano var det första gången som det bara var vi tre. Det var ingen annan som brydde sig om vad vi gjorde, förutom Alexandra då, säger Cissi Efraimsson och tittar på Alexandra och skrattar. 

”Skulle aldrig mer göra musik”

Men på väg till Los Angeles hoppar Rebecka Rolfart av och gör slut med bandet. Hon älskar bandet men är inte kär längre säger hon i filmen. Trots det är hon med och och slutför debutalbumet ”Live Wild Die Free”  som släpptes i september förra året.

Efter det känslosamma uppbrottet fortsätter Lisa Pyk Wirström och Cissi Efraimsson själva men den starka vänskapen till Rebecka, som återigen tagit upp gitarren, består.

– Jag tänkte att jag aldrig mer skulle göra musik men så gick jag på konstskola och köpte en ny gitarr , skolkade och var hemma och skrev låtar så nu har jag ett nytt projekt som heter ”The Hanged Man”. säger Rebecka Rolfart.  

Lisa Pyk Wirström och Cissi Efraimsson satsar vidare på Vulkano och kom hem från Los Angeles för bara några veckor sedan, där de bott, spelat och skrivit ny musik.

 – Det befinner sig så många musiker där. Det är en mer tillåtande och väldigt kreativ stämning. Man kan testa mer och skita lite mer i hur det låter, säger Cissi Efraimsson.

”Ska vara på vårt sätt nu”

Regidebutanten Alexandra Dahlström, som själv gjort ett slags uppbrott från det att hon blev rikskänd för ”Fucking Åmål”, kunde känna igen sig i mycket av bandets behov av att bryta sig loss.

– Att man vill någonting mer, att det här räcker inte. Men att det ska vara på vårt sätt nu, säger hon och Cissi Efraimsson fyller i:

– Det är väldigt mycket av en frihetsfilm. Vi drömmer så mycket och har en idé och lever efter den drömmen. Vi gör som vi vill, säger hon. 

Filmen ”All we have is now”  premiärvisades på Way out West i helgen men går upp på biograferna 24 oktober.

Se intervjun med bandmedlemmarna och Dahlström i klippet ovan.