Varje år brukar ett lågbudgetdrama klämma sig in mellan de stora Oscarstippade elefanterna. Som tidigare ”Moonlight”, ”Nomadland” och ”Three billboards outside Ebbing, Missouri” – den senare skapad av Martin Donagh, som också utgör årets favorittippade outsider, som fått hela nio Oscars-nomineringar.

Det här är ett bedövande vackert och stillsamt drama från 1920-talets irländska landsbygd (ön Inisherin), med ett inympat kärvt mys som bara går att hitta på den gaeliska sidan av filmgatan.

Premissen kan vara en av filmhistoriens mest slimmade: Två gamla vänner har umgåtts varje dag i en evighet, men plötsligt vill en av dem inte längre umgås.

Varje dag har Padraic knallat förbi Colms hus för att hämta upp honom till det dagliga pubbesöket. Alltid kl 14, i ur och skur. Men så plötsligt öppnar Colm inte dörren, trots att Padraic kan se att han sitter därinne.

Padraic, som väl inte är den vassaste fårsaxen i lådan, undrar precis som vi i publiken vad som kan ha gått snett. Det är knepigt med djupa känslor när man inte har ord för dem.

På fastlandet pågår det irländska inbördeskriget som kommer att färga den irländska tillvaron i många decennier framåt. Då och då hör man skottsalvor som en påminnelse om att det finns större, dödliga konflikter vid sidan av Colms och Padraics.

Begåvade berättare behöver inga komplexa intriger. Martin McDonagh som redan övertygat i konsten att skildra det stora i det lilla i ovan nämnda ”Three billboards...”, låter den angenämt trögflytande dramatiken sippra ut ur varje till synes obetydliga möte mellan de kluriga byborna: Padraics syster, den sadistiske polisen och hans korkade son (alltid suveräne Barry Keoghan), och det hotfulla gamla oraklet med sina pricksäkra profetior.

Brendan Gleeson spelar Colm med en självklar, råbarkad pondus. Det var väntat. Desto roligare att se Colin Farrell så fullständigt försvinna in i en roll som ligger långt från de machofigurer han annars brukar göra, men mest imponerar det finstilt elliptiska berättande där alla små detaljer till slut knyter ihop säcken kring Padraic och hans enkla men ändå svårnavigerade tillvaro.