Kulturnyheterna har tidigare rapporterat om grova fel i talböcker från Myndigheten för tillgängliga medier, MTM. Då handlade det om inläsare som somnar, hoppar över kapitel eller uttalar ord felaktigt.
Men många talböcker är inte inlästa av människor. Istället använder sig myndigheten av talsyntes, alltså en datorröst. Tekniken användes i majoriteten (drygt 60 procent) av den inlästa kurslitteraturen för högskolan 2020.
”Omöjligt att höra”
Flera låntagare har hört av sig till Kulturnyheterna och är missnöjda med hur talsyntesen fungerar.
De berättar om felaktiga ord och kapitel som kastas om.
Datorrösten håller ibland så låg kvalitet att det är näst intill omöjligt att höra vad som sägs.
– Det finns inga nyanser i talet och orden förvanskas. Det leder ofta till syftningsfel och att du inte förstår meningarnas innebörd, säger Madeleine Linder, lärare och låntagare på myndighetens talboksbibliotek Legimus.
”Riskerar att inte förstå”
Thaer Tomma studerar juridik vid Lunds universitet. Han berättar om obegripliga förkortningar, förvanskade engelska uttal, utbytta ord och stycken som fattas.
I en av Thaers kursböcker var ordet ”det” utbytt mot ”spaghetti” genom hela boken. I andra böcker uttalas ord som ”kön” och ”kanon” fel, vilket ger dem en annan betydelse.
– Jag skulle vilja se att böckerna kvalitetssäkras och gås igenom ordentligt. Man ska inte behöva riskera att inte förstå, säger han.
Juristutbildningen innebär stora mängder text, något som blir slitsamt i längden.
– En dålig röst som rabblar fotnoter, siffror och sånt gör att läsandet inte flyter på. Det blir väldigt hackigt och man tappar koncentrationen. Men fördelen med talsyntes är att det funkar bra att skruva upp läshastigheten.
MTM: ”Naturligtvis beklagligt”
MTM vill inte ställa upp på en intervju men beklagar felen i ett mejl till Kulturnyheterna. Man skriver att tekniken tyvärr har sina begränsningar men att man använder sig av Sveriges bästa talsyntes. De säger också att felet där ordet ”det” byttes ut mot ”spaghetti” upptäcktes 2017 och att det har plockats bort.
”Det är naturligtvis beklagligt att den syntetiska rösten inte alltid klarar att skilja på olika ord. Detta problem har tyvärr alla svenska talsyntesröster”, skriver Christina Tånnander, talteknolog vid MTM.
Talsyntesen gör att böckerna kan läsas in snabbare och myndigheten skriver också att antalet inrapporterade klagomål är lågt.
”Vi gör 900-1000 böcker med talsyntes per år och får klagomål från ungefär en läsare i månaden och åtgärdar då boken”, skriver Christina Tånnander.
Men Madeleine Linder tror att mörkertalet är stort. Det finns en uppgivenhet bland myndighetens låntagare, säger hon.
– Felen är så många att man inte orkar. Jag ska inte behöva ringa in varje gång och säga ”nu säger den si eller så”. Det borde vara självklart att det ska fungera.
Fakta: Talböcker
Talböcker framställs med statligt stöd av Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, och är enligt lag tillgängliga för barn och vuxna med perceptions- eller lässvårigheter.
Skillnaden mellan en ljudbok och en talbok är juridisk.
En talbok är avsedd för personer med en funktionsnedsättning som gör det svårt att läsa tryckt text. Talboken produceras med offentliga medel och i enlighet med §17 upphovsrättslagen. Lagen går i korthet ut på att bibliotek får producera och låna ut en utgiven bok som talbok till personer med funktionsnedsättning utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd. En talboksinläsning måste överensstämma med originalet. Författaren får ett meddelande om att boken kommer att bli talbok.
Ljudboken är, till skillnad från talboken, en helt kommersiell produkt som följer vanliga upphovsrättsliga regler och kan lånas eller köpas av alla.