-

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Att förlora någon vi älskar i en bilolycka är ett trauma. Att få C på ett matteprov eller vara olyckligt kär är inte det, säger hon. Foto: Helena Igwe/AP/TT/Montage/Firat Celik/SVT

Gaslighting, toxisk, trauma och anknytning – terapilingot tar över

Uppdaterad
Publicerad

Har du hört uttrycken ”gaslighting”, ”toxisk”, ”trauma” och ”anknytningsproblematik” oftare de senaste åren? Eller kanske läst artiklar om ”hur du vet att du dejtar en narcissist?” Fenomenet ”therapy speak” har diskuterats flitigt – men vad blir effekten av att terapilingot har flyttat ut ur behandlingsrummet?

Fler personer har sökt hjälp för psykiska besvär sedan pandemin, vilket lett till ett språkligt skifte, skriver amerikanska Vox.

Sajten skriver att ord som ”trauma” ändrat karaktär – från att beskriva en reaktion på en mycket allvarlig händelse till att fungera som paraplybegrepp för besvärliga vardagssituationer. Detta fenomen känner psykologen Anna Bennich igen, även i en svensk kontext.

– Att förlora någon vi älskar i en bilolycka är ett trauma. Att få C på ett matteprov eller vara olyckligt kär är inte det, säger hon. 

Konceptglidning

Magasinet Filter har uppmärksammat att det breddade samhälleliga samtalet om psykisk ohälsa lett till så kallad ”konceptglidning” och kommit att omfatta fler tillstånd än tidigare.

– Att prata om psykisk ohälsa har blivit vanligare och vi har lättare att gå i terapi. Det är i grunden bra, men en negativ konsekvens kan vara att vi tror att det är något fel med oss när vi upplever saker som hör livet till och söker vård för sådant vi kan hantera själva, säger Anna Bennich.

Särskilt inom dejting verkar terapilingot ha brett ut sig.

I februari intervjuade New York Times Helen Fisher, forskningschef för Match.com, som berättade att nya personlighetsdrag letat sig in i topplistan över mest åtråvärda egenskaper hos en partner: ”känslomässig mognad och förmågan att bearbeta känslor”.

Sårbar identitet

Sajten Bustle skriver om att vissa personer upplever att det terapifokuserade språket kan medföra en själviskhet.

Psykologen Siri Helle anser att det kan ha att göra med en upplevd sårbarhet.

– Man bygger sin identitet kring sina sårbarheter, man pratar om trauman, anknytningsproblem eller så. Det finns en risk då att man börjar begära av andra att de ska behandla en som om man vore mer sårbar än man faktiskt är och det kan vara begränsande i relationer, säger hon.

Några termer

Gaslighting:

Att medvetet manipulera någon och få personen att betvivla sin egen verklighetsuppfattning eller uppfattning av en situation. Uttrycket har sin grund i pjäsen och filmen ”Gasljus” där en man manipulerar sin fru att tro att hon är galen.

Narcissism:

Narcissistisk personlighetsstörning anses, enligt Psykologiguiden, återfinnas hos mindre än en procent av befolkningen. Det vanligaste symtomet är en uppblåst, orealistisk självbild.

Trauma:

Ett psykiskt trauma resulteras av en chockartad, allvarlig händelse som skapar svår stress och känslor som inte går att hantera. Som exempel nämner Psykologiguiden bilolycka, rånförsök, naturkatastrof eller dödsfall.

Anknytning:

Det inlärda relationsmönster som påverkar hur vi skapar framtida relationer. Till exempel finns trygg anknytning, otrygg-undvikande anknytning och otrygg-ambivalent anknytning.

Toxisk:

2010 förekom ordet toxisk i 37 nyhetsartiklar. Samtliga handlade om gift, kemikalier, eller sjukdomstillstånd som blodförgiftning. 2022 förekommer order 713 och en övervägande majoritet handlar nu om dysfunktionella relationer eller inre tillstånd som ”toxisk maskulinitet”, ”toxiska kärleksrelationer”, ”Toxiska föräldrar” och ”toxisk arbetsmiljö”.

Källor: Psykologiguiden, Retriver mediearkivet, SVT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.