Det var 2009 som Girjas sameby, med stöd av Svenska samernas riksförbund, stämde staten. Det omdebatterade målet handlar om vem som ska ha upplåtelserätt till småviltsjakt och fiske på samebyns områden ovanför odlingsgränsen – är det staten eller samebyn?
Staten har yrkat på att den, som markägare, har rätt att bestämma och att Girjas enbart ska ha rätt att utöva jakt och fiske. Girjas hävdar att upplåtelserätten ska tillkomma dem, genom det som kallas urminnes hävd, vilket bygger på att man under lång tid har brukat marken.
”Jag trodde inte att det var sant”
Och under torsdagen föll domen i Högsta domstolen: Girjas sameby får rätt att upplåta småviltsjakt och fiske utan statens samtycke.
– Jag bara grät. Jag trodde inte att det var sant. Det var överväldigande, säger musikern Sofia Jannok, till Kulturnyheterna.
– Det känns bra för hela det samiska självförtroendet, att man också har vunnit någonting. Annars är det oftast så att man aldrig får rätt. Har du väl förlorat rättigheter är det väldigt svårt att få tillbaka dem, säger konstnären Anders Sunna, till Kulturnyheterna.
Gör avtryck i konsten
Fallet, som har tagit många rättsliga turer, har kommit att handla om så mycket mer än om sakfrågan. Det har blivit en symbol för samernas rättigheter och har engagerat stora delar av den samiska befolkningen. Det har också gjort avtryck i konsten.
– Inför den prövningen i hovrätten gjorde jag och konstnären Anders Sunna en överraskning för att peppa våra vänner i Girjas. Vi sågs utanför rätten mitt i natten och så målade Anders ett fantastiskt konstverk där det står ”We are still here”. Sedan poppade vi min låt We are still here under tiden då parterna och alla besökare anlände, säger Sofia Jannok.
”Viktigast är att man når hjärtat”
I dessa sammanhang kan konsten vara ett kraftfullt verktyg, tycker Anders Sunna.
– Konsten kan informera, upplysa och berätta om viktiga händelser och ge den här känslan. Med hjälp av bild och konst kan man nå ut på ett annat sätt, istället för att man tänker: Här får du en stor bunt papper – läs igenom det här och förstå.
Oro för begränsad jakt
Samtidigt råder oenighet kring Girjasmålet även inom den samiska befolkningen. Det finns en oro från jägarhåll för att domen, som blir prejudicerande, kan innebära att småviltsjakten skulle begränsas eller blir dyrare med samisk beslutanderätt.
Justitiekansler Mari Heidenborg, som sedan 2018 har företrätt staten i målet, anser att Högsta domstolen har gjort ett grundligt jobb och välkomnar att processen nu är avslutad.
– Nu vet vi vad som gäller i frågan om dessa rättigheter. Det gick inte statens väg, men jag är glad för samebyns räkning. Jag tror processen har varit än mer påfrestande för dem, säger Mari Heidenborg till SVT Nyheter.
Det här handlar tvisten om
2009 stämde Girjas, med stöd av Svenska samernas riksförbund, staten. Det handlar alltså om vem som ska ha upplåtelserätt till småviltsjakt och fiske på samebyns områden.
Staten yrkade att det är den, i form av markägare, som har rätt att bestämma över jakt och fisket, medan samebyn enbart har rätt att utöva jakt och fiske.
Girjas å sin sida yrkade att samebyn har bättre rätt än staten till jakten och fisket, och att de därmed ensam ska äga upplåtelserätten till den. Det är en rättighet som de anser tillkommer genom urminnes hävd, en juridisk rätt som bygger på att man under lång tid har brukat marken.
Grunden till konflikten är införandet av den fria småviltsjakten 1993, som innebär att allmänheten har haft möjlighet att jaga i större delen av den svenska fjällkedjan. Länsstyrelserna har haft i uppdrag att utfärda tillstånd, något som har lett till protester från den samiska befolkningen som menar att de vet bäst vart och när jakt kan bedrivas utan att man stör rennäringen.