En tidigare anställd på Kungliga Myntkabinettet har tidigare åtalats för att sälja mynt till ett värde av nästan fyra miljoner kronor från museets samlingar.

Den anställde nekar till brott, och huruvida mynten som mannen sålde faktiskt kom från museet är oklart. Han har även hänvisat till att preskriptionstiden har gått ut då han ska ha införskaffat samtliga mynt före december 2008. Det är mer än tio år innan han delgavs åtalet 2018.

Tingsrätten friade mannen, med hänvisning till att preskriptionstiden har gått ut – och hovrätten följde 2022 samma linje.

Domen överklagades till HD av statens historiska museer, och nu slår Högsta domstolen fast att preskriptionstiden för ägaren att söka skadestånd inte har gått ut.

”Högsta domstolen kommer fram till att skadeståndsanspråket inte är preskriberat och lämnar tillbaka målet till hovrätten för fortsatt handläggning i aktuella delar”, står det i ett pressmeddelande.

HD motiverar domen med att preskriptionstiden gällande skadestånd ska räknas från dagen som föremålet sålts, och inte påverkas av hur länge personen som sålt det stulna föremålet har haft det. I och med att mynten ska ha sålts mellan 2009 och 2013 så hade preskriptionstiden inte gått ut för skadeståndsanspråk när åtalet väcktes i december 2018.

Ryska rubel och vikingamynt

Mannen har tidigare åtalats för sex fall av grovt häleri. Enligt åklagaren har mannen, som tidigare arbetade vid Kungliga myntkabinettet (i dag Ekonomiska museet) och då hade fri tillgång till valven och dess föremål, vid olika tillfällen sålt mynt från museets samlingar till ett värde av omkring 3,7 miljoner kronor.

Mannen själv säger att mynten kommer från arv eller att han köpt dem från andra myntsamlare.

En sällsynt familjerubel från den ryska tsarfamiljen, ett mynt från vikingatiden och amerikanska dollar från 1800-talet är några av de mynt som saknas från Kungliga Myntkabinettet. Mynten såldes på auktion mellan 2009 och 2013.

SVT har sökt mannens advokat.