Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndham menar att kunskap snedvrids när universitet och högskolor anlägger ett genusperspektiv på sina utbildningar.

– Det är bitvis extrema idéer om jämställdhet som tvingas in på alla delar i verksamheten på universiteten, säger Ivar Arpi i SVT:s Morgonstudion.

Han menar att bland andra Nationella sekretariatet för genusforskning och Jämställdhetsmyndigeten tillämpar tanken om jämställdhet på ett extremt sätt.

– Det har blivit en mer extrem lära, en ganska radikal ideologi.

”Genusvetenskapen har fått tolkningsföreträde”

Anna-Karin Wyndham har själv arbetat på Nationella sekretariatet för genusforskning. Hennes förståelse av jämställdhetsarbete handlar om att skapa lika villkor för män och kvinnor, och hon menar att det sällan var det man strävade efter på sekretariatet.

– Istället kom en uppsättning idéer som snarare handlar om maktanalys och om hur människor är indelade. Denna förståelse av världen läggs på universitet som ett styrinstrument, säger hon.

Hon menar att det är ett problem att genusvetenskapens perspektiv har fått tolkningsföreträde.

– Genusperspektivet ska läggas till allt annat men det är väldigt sällan genusvetenskapen tar till sig av andra discipliners resultat, säger hon.

”Hela forskningsområden är ignorerade”

Är inte genusvetenskap inte en vetenskap som alla andra vetenskaper?

– Delvis är det såklart det. Men från politikens sida så säger man hela tiden att ”vi ska ha in mer genusperspektiv”. Och då går man ofta till just genusvetenskapen och gör dem till sakkunniga, säger Ivar Arpi och fortsätter:

– Det finns andra forskningsområden som forskar om kön och frågor om makt som har andra resultat. Men de får man väldigt sällan höra om från offentligt håll. Det finns hela forskningsområden som i princip är helt ignorerade.