Günter Wallraff. Foto: TT

Journalistlegendaren om reportrar i täckmantel: ”Farligt om det blir en trend”

Uppdaterad
Publicerad

Wallraffandet, alltså att spela någon annan för att göra journalistiska avslöjanden, har gång på gång förklarats som passé, farligt och integritetskränkande. Ändå visar en rad aktuella exempel att metoden verkar vara högst aktuell. Kulturnyheterna har intervjuat Wallraffandets fader, Günter Wallraff, som ser både faror och fördelar med sina metoder idag.

I den omtalade dokumentären Vaccinkrigarna som just nu sänds på SVT play går två journalister undercover i antivaccinationsrörelsen. I höstas fick den danska dokumentären Mullvaden mycket uppmärksamhet när en före detta kock visade vapenhandel med Nordkorea och i Frankrike skapade en bok av en fransk journalist som wallraffat som polis debatt om rasism inom polisväsendet.

Fortfarande är relevant

Listan på aktuella exempel på wallraffande kan göras lång, trots att metoden genom åren ofta fått kritik för att vara både integritetskränkande och sensationslysten.  

– Det gör mig tillfredsställd och ganska entusiastisk, det som vissa kollegor har gjort. Jag har ju följt en del av dem, säger journalisten Günter Wallraff, som närmar sig 80 år men fortfarande är yrkesverksam.

Han är glad att se att hans signaturstil fortfarande är relevant, men också en aning oroad.  

– Det är farligt om det blir en trend. Om var och en utnämner sig själv...Det behövs nästan en kommitté – med människor som ställs inför etiska, journalistiska, rättsliga och juridiska avvägningar... Var går gränsen? Hur långt får man gå?

Försökskanin åt läkemedelsindustrin

Günter Wallraff är inte den första i historien som wallraffar, men den som genom sin långa karriär i sanningens tjänst, tänjt gränserna för just hur långt man får gå. Under sena 1960-talet, började han blottlägga skuggsidorna av ett krigshärjat Västtyskland. I 13 icke-önskvärda reportage, tog han sig an falska identiteter som fabriksarbetare, mentalsjuk och hemlös.

Hans kanske mest kända roll var som den turkiske gästarbetaren Ali Levent som gjorde livsfarliga arbeten för ett kärnkraftverk och blev försökskanin åt läkemedelsindustrin. Något som sedan avslöjades i boken Längst där nere.

– Om jag var i en roll i ett år eller ett halvår så drömde jag till och med som min nya identitet, berättar Günter Wallraff.

Aldrig slutat Wallraffa

Mannen som blev ett verb har aldrig slutat Wallraffa. Just nu leder han en grupp yngre journalister, skolade i hans metoder, på tyska tv-kanalen RTL. De fortsätter att granska orättvisor på äldreboenden, vårdhem och nyligen Röda korset.

– Så länge jag har krafter kvar ser jag det som en livsuppgift, säger Günter Wallraff.  

Men ett yrkesliv i rollen som någon annan har också skadat Günter Wallraff som menar att hans privatliv blivit lidande.

– Nu är jag lyckligt gift för tredje gången. Men jag kan inte ta så lätt på att mina barn har kommit i kläm, avslutar Günter Wallraff.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.