Propositionen har under den senaste veckan fått kritik från hela håll, bland annat från representanter från mediebranschen och tryckfrihetsexperten Nils Funcke, som menar att lagen inskränker yttrandefriheten och kommer begränsa journalistiska granskningar.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) menar dock att lagen är nödvändig för rikets säkerhet och kommer ”täppa till luckor” i befintlig lagstiftning om spioneri. Samtidigt tycker han inte att det finns fog för den rädslan som uttryckts.
– Syftet är att få samma skydd som andra nordiska länder, men det är klart att den som ägnar sig åt journalistisk granskning eller visselblåseri inte träffas av lagen, säger han till Kulturnyheterna.
Han är positiv till att lagförslaget debatteras men menar att den ”ventil”, som förts in för att skydda vissa publiceringar som anses vara ”försvarliga”, är nog för att värna journalistisk verksamhet. Kritik har dock väckts mot att ”ventilen” är luddigt formulerad och att det kommer bli upp till domstolar att avgöra vad som är ”försvarligt”.
V: ”Man går för långt”
Riksdagsledamoten Jessica Wetterling (V) delar dock inte Strömmers syn på saken och menar man i lagförslaget går för långt utan ordentliga skäl. Det är talande nog att flera publicister uppvisar en oro, enligt henne.
Men om den granskande journalistiken står mot Sveriges säkerhet, måste man inte göra ett val då?
– Jo, det måste man. Där har vi landat i att den fira oberoende journalistiken är det viktiga, vi gör inte bedömningen att det kommer vara på bekostnad av rikets säkerhet.
KU: Riktar sig inte mot journalistisk verksamhet
Under torsdagen ställde sig Konstitutionsutskottet bakom förslaget, då hade dock L svängt och röstat för medan V och MP reserverat sig. Ida Karkiainen (S), ordförande i KU, försvarar beslutet att ställa sig bakom lagförslaget.
– Det är ju det regeringen försökt komma till skott med när det gäller försvarlighetsuppsåtet. Att verkligen vara tydlig med att journalistisk och granskande verksamhet ska vara möjlig och måste få finnas och ha ett skydd, sade hon till TT.
Riksdagen ska ta ställning till lagförändringen den 16 november. Se Strömmer (M) och Wetterling (V) i klippet ovan.
I faktarutan nedan kan du läsa mer om vad lagförslaget innefattar.
Lagförslag om Utlandsspioneri
Enligt lagförslaget blir utlandsspioneri ett tryck- och yttrandefrihetsbrott. Syftet är att stärka skyddet för hemliga uppgifter inom internationella samarbeten, exempelvis med FN eller Nato. Det innebär att det bland annat blir straffbart för en källa eller publicist att att röja en uppgift som ”kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation”.
I regeringens proposition går att läsa:
”För att stärka skyddet för sådana samarbeten mot spioneriliknande gärningar föreslår regeringen att brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete införs i brottsbalken. Därigenom blir det straffbart att under vissa omständigheter t.ex. obehörigen röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation”
Förslaget har sedan första utredningen 2016 fått omfattande kritik. Och samtidigt som KU ställt sig bakom lagändringen kritiseras den från flera håll och menas få stora konsekvenser för journalisters granskning av Sveriges internationella samarbeten.