– Jag hade bilden av en väldigt stark judisk passivitet som ledde till att sex miljoner människor dog. Men när jag öppnade den rika källan av berättelser om motstånd blev jag förvånad över att jag hittade så mycket – och att det var så varierat, säger Kenneth Hermele.
Kenneth Hermele har sammanställt och kategoriserat berättelser om väpnade aktioner, partisanförband, smuggling av mat, organiserad flykt och nyhetsförmedling.
Men boken handlar också om det han kallar för symboliskt motstånd: viljan att stå upp för rätten att leva som en ”vanlig” människa, trots att det var förenat med livsfara.
Ett exempel är sjuksköterskan Lotte Schüfftan som tillsammans med en kollega smög av sig sina judestjärnor, tog S-bahn in till etablissemanget Adlon i centrala Berlin för att där avnjuta en god middag mitt under brinnande krig. När väninnorna ätit upp tog de tåget tillbaka till sjukhuset.
En kedja av handlingar som var och en för sig hade resulterat i stränga straff om de upptäckts.
– Det här är en typ av motstånd som man vanligen inte ser när man fokuserar så mycket på det väpnade motståndet.
”Enormt svår situation”
Aktionerna som Kenneth Hermele berättar om är ofta gripande, ibland hoppingivande och kunde rädda många judars liv. Men motståndet fick inte sällan ödesdigra konsekvenser.
– För varje motståndsmänniska som fångades tog nazisterna hämnd på kanske tio, kanske hundra judar. Det var en enormt svår situation för den som funderade på om hon skulle våga fly eller smuggla. Kommer de ta min familj? Kommer de ta mina grannar? Kommer hela gettot utraderas? Det var väldigt svåra avvägningar.
Fakta: Förintelsen
Under Förintelsen, Nazitysklands massmord 1939–1945, dödades omkring sex miljoner judar, enligt FN. Ungefär hälften av dem gasades ihjäl, resten sköts, svalt eller frös ihjäl.
Också fyra till fem miljoner icke-judar – politiska motståndare, polacker, ryssar, romer, homosexuella och psykiskt sjuka – mördades av nazisterna.
Största delen av offren krävdes under åren 1941–1945, sedan Tysklands pakt med Sovjetunionen spruckit och de två länderna hamnat i krig, med perioden februari 1942 till april 1943 som kulmen.
I Auschwitz, det tyska namnet på staden Oswiecim i södra Polen, byggdes det största och mest omtalade nazistiska koncentrations- och utrotningslägret under andra världskriget. I januari 1945 fanns det omkring 730 koncentrationsläger och satellitläger i olika former.
Den internationella minnesdagen för Förintelsens offer uppmärksammas den 27 januari varje år. Det var den 27 januari 1945 som fångarna i förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades.
Källa: Nationalencyklopedin