Avhopp, utspel och hård kritik: Kärnan i den konflikt som nu skakar den anrika svenska litterära institutionen – och som lett till tre avhopp – kretsar kring Katarina Frostensons framtid inom Akademien.
Kontroversen kring akademiledamoten handlar om huruvida hon befunnit sig i en jävsituation, då Svenska Akademien beslutat att tilldela pengar till den kulturverksamhet som drivs av hennes make, och som hon själv som ledamot nu visat sig vara delägare i. Frostenson har också anklagats av andra ledamöter för att ha läckt information om kommande Nobelpristagare till sin make.
Mannen, som i medierna beskrivits som ”Kulturprofilen”, anklagades för sexuella övergrepp av 18 kvinnor i en granskning av Dagens Nyheter förra året. Kulturprofilen har genom sin advokat nekat till samtliga anklagelser mot honom.
Ingen av dessa anklagelser riktas mot Frostenson, konflikten i Svenska Akademien handlar i huvudsak om de uppgifter om jäv som framkommit i media sedan dess.
Majoritet vill inte utesluta
En omröstning bland ledamöterna kring en möjlig uteslutning av Katarina Frostenson slutade till hennes fördel, då en majoritet av ledamöterna röstade för att hon behåller sin stol i institutionen.
Utslaget i omröstningen, och resultatet i den externa utredning som akademien tillsatte efter granskningen av Kulturprofilen, ska också ha varit de utlösande faktorerna till att Klas Östergren, Kjell Espmark och Peter Englund i fredags lämnade sina poster i institutionen.
Under omröstningen röstade åtta ledamöter mot att utesluta Katarina Frostenson. Dessa är Tomas Riad, Kristina Lugn, Sture Allén, Horace Engdahl, Jayne Svenungsson, Bo Ralph, Anders Olsson och Göran Malmqvist.
Ledamöterna Lotta Lotass och Kerstin Ekman deltog inte i omröstningen, och enligt uppgifter till Expressen röstade inte heller Sara Stridsberg.
Har skapat djup spricka
Vad gäller de sex ledamöter som röstade för en uteslutning av Frostenson, ser listan ut enligt följande: Sara Danius, Per Wästberg, Klas Östergren, Kjell Espmark och Peter Englund. Även Jesper Svenbro ska, enligt uppgifter till Expressen, ha röstat för ett uteslutande.
I ett öppet brev, som publicerades under söndagen i Svenska dagbladet, skriver de åtta ledamöter som röstade mot att utesluta Katarina Frostenson att de anser att skälen till detta inte är tillräckligt starka:
”Uteslutning av ledamot är en unik åtgärd i Akademiens historia och har bara tillämpats en gång tidigare, 1794, och då mot en ledamot som i sin frånvaro i juridisk instans hade dömts till döden för konspiration.”
De som kräver att Frostenson avgår har en annan bild. Klas Östergren menar till exempel att akademien i sitt agerande ”sätter obskyra hänsyn före dess egna stadgar, som innebär ett svek mot dess grundare och dess höge beskyddare samt inte minst uppgiften att företräda snille och smak”.
Lyrikern och översättaren Katarina Frostenson valdes 1992 in som ledamot i Svenska Akademien och sitter på stol nr 18.
Kulturnyheterna söker Katarina Frostenson.