Kultur

  • Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Konstfacks rektor, Anna Valtonen, vill att EU satsar mer på kultur när nya parlamentet ska förhandla om vilka politikområden unionen bör prioritera. Foto: Nina Fahlman

Konstfacks rektor vill se en mer central plats för kulturen inom EU

Publicerad

Budgeten står högt upp på agendan när nästa EU-parlament inleder sitt arbete i höst. Parlamentet ska bland annat förhandla vilka politikområden unionen bör prioritera. Kulturprogrammet Kreativa Europa ska också omförhandlas.

– Resultatet kommer att hänga mycket på vilket parlament vi får, konstaterar Per Johansson på EU-parlamentets Stockholmskontor.

Att kultur är viktig, är de flesta inom unionen överens om. Däremot går meningarna isär när det gäller hur stor kulturbudgeten ska vara, men också vilken typ av kulturverksamhet EU ska stödja.

I höst börjar förhandlingarna om EU:s nya ramverk som anger riktlinjerna för vilka politikområden man vill prioritera. Vilken plats får kulturen i det nya EU? Det är frågan.

EU-val 2024

Många utmaningar

Utmaningarna är förstås många. Den digitala omställningen kräver kreativa lösningar. Hur ska man hantera desinformationen som hotar demokratin, algoritmer som missgynnar de icke kommersiella kreatörerna, AI, sociala medier – röster för och emot en hårdare reglering.

Men det handlar förstås också om finansiering och om kulturprogrammet Kreativa Europa. 2,5 miljarder euro ligger budgeten på för perioden 2021-2027. Hur stor den blir under nästa mandatperiod är en het förhandlingsfråga för kommande parlament.

Tunna blå linjen har fått bidrag

Kreativa Europa ger stöd till kulturprojekt inom film, litteratur, scenkonst, musik och kulturarv med fokus på kulturellt utbyte. Littfest i Umeå, Debaser Strand i Stockholm och tv-serien ”Tunna blå linjen” är exempel på projekt som fått EU-bidrag.

2021 fick 112 EU-projekt med svensk medverkan kulturstöd från Kreativa Europa – totalt 6,5 miljoner euro. 2022 var det 111 projekt med svensk medverkan som delade på närmare 7 miljoner euro.

Kultur som generator

Anna Valtonen är rektor för en av Sveriges största lärosäten för framtida kulturarbetare, Konstfack. Hon hoppas att kulturen ska få en mer central plats i EU:s totala budget.

– Kultur är generatorn i vårt nya tänk, att ha möjlighet att tänka fritt och kreativt. Och att vara med och skapa det samhälle vi vill ha, säger Anna Valtonen.

EU-FÖRDRAGET och EU-budget

Fördraget anger EU:s mål, vilka regler som gäller för EU-institutionerna, hur beslut ska fattas samt förhållandet mellan EU:s och medlemsländerna.

I Artikel 167 står det att ”EU måste bidra till kulturens utveckling i medlemsstaterna och samtidigt respektera deras nationella och regionala mångfald samt framhäva det gemensamma kulturarvet”

EU:s budget ligger på 189 miljarder euro. Kulturprogrammet Kreativa Europa har en budget på 2,5 miljarder euro. EU-finansieringen ska komplettera medlemsstaternas kulturpolitik samt främja utbyte inom de kreativa yrken.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

EU-val 2024

Mer i ämnet