Att kultur är viktig, är de flesta inom unionen överens om. Däremot går meningarna isär när det gäller hur stor kulturbudgeten ska vara, men också vilken typ av kulturverksamhet EU ska stödja.

I höst börjar förhandlingarna om EU:s nya ramverk som anger riktlinjerna för vilka politikområden man vill prioritera. Vilken plats får kulturen i det nya EU? Det är frågan.

Många utmaningar

Utmaningarna är förstås många. Den digitala omställningen kräver kreativa lösningar. Hur ska man hantera desinformationen som hotar demokratin, algoritmer som missgynnar de icke kommersiella kreatörerna, AI, sociala medier – röster för och emot en hårdare reglering.

Men det handlar förstås också om finansiering och om kulturprogrammet Kreativa Europa. 2,5 miljarder euro ligger budgeten på för perioden 2021-2027. Hur stor den blir under nästa mandatperiod är en het förhandlingsfråga för kommande parlament.

Tunna blå linjen har fått bidrag

Kreativa Europa ger stöd till kulturprojekt inom film, litteratur, scenkonst, musik och kulturarv med fokus på kulturellt utbyte. Littfest i Umeå, Debaser Strand i Stockholm och tv-serien ”Tunna blå linjen” är exempel på projekt som fått EU-bidrag.

2021 fick 112 EU-projekt med svensk medverkan kulturstöd från Kreativa Europa – totalt 6,5 miljoner euro. 2022 var det 111 projekt med svensk medverkan som delade på närmare 7 miljoner euro.

Kultur som generator

Anna Valtonen är rektor för en av Sveriges största lärosäten för framtida kulturarbetare, Konstfack. Hon hoppas att kulturen ska få en mer central plats i EU:s totala budget.

– Kultur är generatorn i vårt nya tänk, att ha möjlighet att tänka fritt och kreativt. Och att vara med och skapa det samhälle vi vill ha, säger Anna Valtonen.