De tjänster som hävdar att de kan öka antalet strömningar på musiktjänster som Spotify kallas ofta för ”Spotify-marknadsföring”, och kan innebära alltifrån att man betalar för en plats på en spellista med många följare till att man köper strömningar och nya följare, det berättar Hugo Lindkvist, reporter på Dagens Nyheter som har kartlagt fenomenet.

– Det är en väldigt komplex och öppen marknad. Om man bara googlar kommer man hitta väldigt många vägar för att kunna köpa streams eller höja sin status på olika musiktjänster. Sedan finns det troligtvis en dold marknad som man inte har kännedom om, säger Hugo Lindkvist i SVT:s Morgonstudion.

Används som underlag

Och antalet streams är allt annat än oviktigt för en artist, menar musikjournalisten Ametist Azordegan, som i ett inlägg på Facebook riktar skarp kritik mot fenomenet.

– Jag har suttit i nästan alla musikprisers jury och där diskuterar man streamingsiffror som ett argument när man nominerar artister till olika musikpriser eller till och med när de röstas fram som vinnare.

– Det finns ett problem med trovärdigheten i musikbranschen som grundar sig i att man använder streamingsiffror som underlag, säger Ametist Azordegan i SVT:s Morgonstudion.

Det är svårt att belägga hur utbrett problemet är och varken i DN:s granskning eller i Ametists Facebookinlägg framkommer några namn på artister som kan ha manipulerat siffror.

SVT har sökt Spotify som skriver i ett uttalade att de arbetar hårt för att motverka manipulering av streams, och beskriver fenomenet som ett branschproblem. Spotify har tidigare skrivit i ett uttalade till DN att de förbättrar sina metoder för att ”upptäcka, ta bort och minska effekten som artificiell manipulering har på legitima musikskapare, rättighetsinnehavare och våra användare”.

Se mer av samtalet i klippet ovan.