Politisk oenighet råder kring delar av public service-utredningen – något som Socialdemokraterna beklagar. Lawen Redar (S), ledamot i kommittén, är kritisk mot att Tidöpartierna ”valt att förhandla sinsemellan” och kommit med ändringar mot slutet av arbetet.
– Jag är upprörd över att Tidöpartierna har behandlat en parlamentariskt sammansatt kommitté på det här sättet.
SD vill se granskning
SD:s representant i kommittén, Alexander Christiansson, vill se en mer omfattande granskning av public service och anser att innehållet ibland är för ”politiskt vinklat”.
– Bolagen ska spegla hela befolkningen och inte göra skillnad på grupper. Kvotering baserat på kön och hudfärg och att göra skillnad på grupper tillhör inte ett modernt samhälle, säger Christiansson.
”Trollfabriker”
Kommittén vill att en dialog förs med andra medieföretag för att motverka att public service blir kommersiellt.
– Public service ska inte vara ett multimedialt mediehus. Vi tycker också att man ska ha en återhållsam strategi när det gäller andra plattformar, säger Kristina Axén Olin (M).
Hon avfärdar oppositionens kritik som ett ”kulturkrig”.
– Jag ser att det finns egna privata trollfabriker men även andra aktörer som vill ha detta till att det är ”slakt” av public service, som inte ett sådant här seriöst arbete som vi har gjort förtjänar.
”Nedskärningar”
S, V, MP och C är kritiska mot förslaget om en successiv sänkning av finansieringen för public service.
Enligt utredningen ska bolagen få 3 procents höjning av anslag 2026, 2 procents höjning av anslagen 2027-2030 och 1 procent 2031-2033. De senaste åren har ökningen varit 2 procent årligen.
– Vi är mycket bekymrade över den nivå majoriteten i kommittén landat i. Detta i en tid då stora resurser behöver läggas på beredskapsuppdraget och då stora sparpaket nyss genomförts, säger Amanda Lind (MP).
– Det här kommer att innebära nedskärningar för bolagen.
Oppositionen reserverar sig också mot förslaget om en utredning om huruvida public service-bolagen kan slås ihop.
Javascript är avstängt
Alla frågor där partierna är oense – reservationerna från S, V, C, MP:
- Speglingsuppdraget: Det finns en formulering i det nuvarande tillståndet som lyder: man ska spegla förhållanden i hela landet och den variation som finns i befolkningen. Nu står det ”spegla hela befolkningen”. Reservanterna anser att det bör finnas en formulering om att programverksamheten ska bedrivas ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Majoriteten anser att det redan finns med i public service-lagen.
- Nationella minoritetsspråk och teckenspråk: Oppositionen reserverar sig mot att det samlade utbudet av minoritetsspråken samiska, meänkieli och romani chib ska uppgå till minst 2025 års nivå. De anser att utbudet på dessa språk, på samma sätt som föreslås för jiddish borde öka under tillståndsperioden jämfört med 2025.
- Vilken betydelse ps-bolagens digitala tjänster och texter har haft för tidningarnas dåliga ekonomi: Reservanterna anser inte att ”textanvändningen går för långt”. Man är överens i sak, men inte gällande verklighetsbeskrivning. Majoritetspartierna lägger för stor vikt vid SVT:s textproduktions inverkan på skrivna medier, anser reservanterna.
- Reservanterna ställer sig inte bakom uppföljning av ps-bolagens uppdrag: De delar inte majoritetens slutsats om att fokus på granskning och uppföljning leder till stärkt legitimitet.
- Externa internetplattformar: T ex att SR:s poddar finns på flera plattformar, som Spotify. Majoriteten anser att det ska vara återhållsamt, tidigare löd formuleringen ”bör”. Reservanterna håller inte med om att det ska vara återhållsamt.
- Antalet kanaler: Majoriteten tycker att SR och SVT ska sända i 2 – 4 kanaler. Reservanterna anser att det bör vara som det är idag.
- Bolagssammanslagning: Regeringen bör tillsätta en utredning för att se om public servicebolagen ska slås ihop – reservanterna emot.
- Reservanterna vill tilldela bolagen mer pengar
- Återgång till förhandsprövningssystemet, även gällande kärnuppdraget
