På ett seminarium i Almedalen diskuterades begreppet kvalitet. För vilken kultur ska egentligen få offentliga stöd?
Konstnärsnämnden, som fördelar 120 miljoner kronor per år i stöd, är en av de myndigheter som ska utgå från konstnärlig kvalitet när man fördelar medel. Så vad är kvalitetskultur?
Kanske ska man istället tala om kvaliteter inom kultur föreslår flera talare.
– Det finns en kvalitet i att spela musik på många mindre scener i Sverige, och ett annat att ha ett fantastiskt nytt operahus, konstaterar Magus Aspegren, vd för Riksteatern och tidigare chef för Norrlandsoperan.
Kvalitet som något föränderligt
Men också det som är populärt just nu kan få företräde framför annan kultur.
– Jag lyssnade på musik som jag först upplevde som kitsch. Men musiken förändrades medan jag lyssnade på den och jag tyckte efter ett tag att det fanns kvaliteter i den, säger tonsättare Ida Lundén.
– Kvalitet förändras och växer i samtalet om den, säger hon.
Själv tycker hon att Sverige kommit längre än andra länder i Europa där diskussionen enbart utgår från att kvalitet ska premieras.
– Men som kvinna har jag kunnat konstatera att det går inte att bara argumentera så. För då blir det bara vita kulturmän som definierar kultur och som premierar andra kulturmän, säger hon.
Risk för jäv
Särskilt viktig är frågan om kvalitet inom kulturen i regionerna och kommunerna. För där är det så nära mellan tjänstemän, politiker och kulturskapare.
I dag fördelas kulturstöden genom samverkansmodellen där regioner istället för staten bedömer vilka regionala kulturverksamheter som ska få stöd.
– Det finns helt enkelt en risk för jäv. Jag tycker inte att kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth har tagit ansvar för hela reformen. Man har inte byggt upp en administrativ struktur kring fördelningen av medel, säger Mats Söderlund, ordförande för KLYS (Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd).
Fördelningspolitik med begränsade medel
Och han efterlyser en ny fördelningspolitik.
– Det måste vara steg ett att pengarna delas jämnt ur alla mångfaldsaspekter, säger han.
För när det saknas pengar börjar kulturverksamma konkurrera mot varandra.
– Det finns ju jättemycket mer kultur som skulle kunna komma svenskarna till del om det fanns mer pengar, säger han.
Kultur närmre medborgarna
Men just att regionerna i dag fördelar stöden till regionala kulturverksamheter i dag tror Magnus Aspegren innehåller stora möjligheter.
– Om man får in civilsamhället och en ny publik kommer förändringar att ske. Om kulturen kommer närmare medborgarna. Och då kan också kulturmannens idé om kultur att brytas, säger han.