Mårten Schultz beskriver kungens beslut att ändra i Svenska Akademiens stadgar som en intressant principfråga då kärnfrågan handlar om behörighet och makt i vår stat.
Under de veckor som krisen i Svenska Akademien har pågått har han blivit allt mer övertygad om att kungen inte har den här typen av makt. Och för att avgöra om kungen har laglig rätt att fatta den här typen av beslut måste man översätta dåtidens förhållanden till idag, enligt Mårten Schultz.
När Gustav III grundade Akademien år 1786 hade kungen all makt – och så är det inte alls idag.
– Jag kan inte se att kungen skulle ha, lagligt sett, makten att ändra i stadgarna, säger Mårten Schultz, professor i civilrätt.
”Finns ett behov av någon reform”
Men Schultz menar att det är en annan fråga som är mest intressant.
– Vad innebär det om nu kungen ändå tar det här initiativet, i egenskap av Akademiens beskyddare? För det finns det stöd för i stadgarna. Det kanske bara blir så att alla inrättar sig efter det eftersom det finns ett behov av någon form av reform av stadgarna. Det finns kanske inte heller någon förlorare, det finns ingen som har något emot att kungen tar det här initiativet, säger Mårten Schultz:
– Det kan bli beslut som jag tror inte har en laga grund men som alla rättar sig efter och som därmed får effekten av att det haft laga grund.
Men vem har då makten juridiskt?
– Jag tror att det enda som skulle kunna ändra stadgarna är ett majoritetsbeslut från Akademien själv.