För att reda ut begreppen har Kulturnyheterna pratat med SVT Nyheters ansvarige utgivare Charlotta Friborg och Allmänhetens Pressombudsman Ola Sigvardsson.
– Det är alltid ansvarig utgivare som ytterst fattar beslut om att namnge exempelvis misstänkta eller dömda brottslingar. På SVT är vi generellt sett restriktiva med sådana namnpubliceringar, säger Charlotta Friborg.
Bedömning av allmänintresset
I SVT:s sändningstillstånd, femtonde paragrafen, står det att: ”Den enskildes privatliv ska respekteras i programverksamheten om inte ett oavvisligt allmänt intresse kräver annat.” Den grundläggande hållningen är alltså att inte gå ut med namn på en person som är misstänkt eller anklagad för brott.
– Undantag som gör att vi namnpublicerar kan vara att det handlar om brott av särskilt allvarlig art och där det finns ett stort allmänintresse. Namnpublicering kan också bli aktuell om det handlar om en offentlig person såsom en politiker, en VD eller annan person i ansvarsställning, säger Charlotta Friborg.
Kan man publicera namnet på någon som anklagas för ett sexualbrott, men inte är dömd?
– Ja, det skulle man kunna göra – om allmänintresset är tillräckligt stort eller om det handlar om en person i ansvarsställning, säger Charlotta Friborg.
”Nyfikenhet är inte allmänintresse”
De pressetiska reglerna som svenska medier har att förhålla sig till fäster stor vikt vid skyddet av den enskilde personen.
”Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.”, lyder en av formuleringarna kring namnpublicering.
– Man bör inte motivera en namngivning med att personen i fråga är skyldig, det vill säga dömd i en domstol. Det är allmänintresset som är den avgörande frågan och det kan ibland vara så starkt att det motiverar namngivning redan innan dom. Men när det gäller sexualbrott är det sällan det enskilda fallet som har allmänintresse utan företeelsen, säger Ola Sigvardsson och fortsätter:
– Det finns sällan något samhälleligt motiverat behov att allmänheten ska känna till identiteten på förövaren. Här är allmänintresset kring företeelsen. Att det kan finnas en nyfikenhet kring identiteten på en sexualbrottsling är inte samma sak som att det finns ett allmänintresse.
De etiska reglerna för press, TV och radio
Reglerna är ett frivilligt etiskt komplement till de grundlagar som reglerar yttrande och tryckfrihet i Sverige. De är 17 stycken till antalet och är etiska riktlinjer kring publicering och täcker in områden som bild och namnpublicering men också respekt för den personliga integriteten.
De etiska reglerna syftar till att ge den enskilde skydd mot publicitetsskador, utöver det som lagen erbjuder.
Angående namnpublicering står det:
”Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.”
”Om inte namn anges undvik att publicera bild eller uppgift om yrke, titel, ålder, nationalitet, kön eller annat, som gör en identifiering möjlig.”
”Observera att hela ansvaret för namn- och bildpublicering faller på den som återger materialet.”
Källa: Allmänhetens Pressombudsman och Journalistförbundet