Henrik Reuterdahl är trafikchef vid Sveriges Järnvägsmuseum, där lok, vagnar och annat från järnvägens över hundra år långa historia i Sverige finns bevarade.
– Det här är ett ånglok från 1911 ungefär, och eftersom det här är ett lok vi har ganska många av och då har vi lok som är i bättre skick än detta, så är det till salu, säger Henrik Reuterdahl vid Sveriges Järnvägsmuseum till Kulturnyheterna.
Att ett museum skulle sälja delar av sin samling är kontroversiellt och nio av tio museer varken har eller tänker sälja ut. Men enligt en enkät SVT sammanställt svarar många av Sveriges museer att en attitydförändring är på gång. Sveriges järnvägsmuseum är ett av få museer i landet som i dag säljer delar ur sin samling.
För många föremål
– Vi har avvecklat ungefär hundra föremål, vi har för många. vi har alldeles för mycket och till slut står grejerna på varandra. Vi vill gärna ta hand om grejerna ordentligt och då lägger vi hellre resurser på det än att ha en bangård full av fordon, säger Henrik Reuterdahl vid Sveriges Järnvägsmuseum.
Brittiska riktlinjer ska implementeras
Idag svarar hälften av de ungefär 100 museer som svarat att försäljning kan vara värd att diskutera och just nu jobbar Riksförbundet Rveriges museer med att översätta brittiska museers riktlinjer för museiutförsäljning och gallring. Sveriges järnvägsmuseer säljer både till järnvägsföreingar som ställer ut och till privata företag. Men historikern Dick Harrison tror att det finns risker med försäljning.
– Idag kan ett föremål ligga och damma – i morgon kan det där föremålet vara ovärderligt. Du och jag vet inte om de föremål som dammar i dag kan bli ovärderliga. Jag är mest rädd för att vi förstör material som vi idag är tacksamma att vi samlat in och därmed saboterar för kommande generationer, säger Dick Harrison till SVT.
Något som Sveriges Järnvägsmuseum säger sig vara noga med.
– Vi har en lång diskussion om varje fordon. är det ett fordon som är viktigt för järnvägens utveckling och historia. Vissa vagnar är väldigt lika varandra de kanske skiljer sig i en fönstersättning och frågan är om det är intressant för framtiden att man sparar en vagn som kostar 50 000 om året att hyra i skattepengar för att det har ett annorlunda fönster, säger Henrik Reuterdahl vid Sveriges Järnvägsmuseum till Kulturnyheterna.
Reporter i inslaget: Lydia Farran-Lee
Fotograf: Elin Igelström
Klippning: Don Titelman
Research: Marlene Dahlin
Så gjorde SVT undersökningen
SVT fick en lista från Riksförbundet för Sveriges Museer (RSM) med e-postadresser till 194 museer, utställningslokaler och ägare av privata stora samlingar. Totalt har 120 svarat, och 106 museer har angett att de har konstföremål. Det är dessa 106 som vi baserar vår redovisning på. Av de som svarat är 14,8 procent statliga, 8,8 procent privata, 13,1 procent är länsmuseum, 39 procent kommunala och 24 procent har uppgett ”annat ägarskap”.
Enkäten visar:
- 55 procent uppger att de inte har någon policy för utförsäljning av föremål och konstverk ur samlingarna.
- 55 procent tycker att försäljning av enstaka föremål är värda att diskutera. 35 procent är helt emot, drygt fem procent tycker att det är en god idé och övriga har ingen åsikt.
- Runt fjorton procent har under de senaste tio åren sålt konstverk ur samlingarna.
- Endast nio procent av de svarande planerar just nu att sälja konstverk eller föremål i framtiden.
- Om en försäljning skulle bli aktuell svarar 55 procent att det är på grund av att föremålen inte passar in i museets samling. 41 procent anger skälet ”på grund av tidigare inköp av föremål och konstverk som inte har ett allmänintresse”. Övriga anger utrymmesskäl, för att förbättra museets ekonomi, ohållbart dyrbar restaurering och underhåll eller annat skäl.
