På ett lager i Frihamnen i Stockholm finns hyllmeter efter hyllmeter med föremål från en svunnen tid. 60.000 historiska föremål och konstverk som Armémuseum en gång samlat på sig, men som nu inte får plats i museets lokaler, en del gallras allteftersom ut, det för att skänkas till andra museum, eller för att slängas eller för att säljas.
– Om vi gallrar ut något ur föremålsamlingen är det i så fall ett föremål som är anonymt och som vi har många av. Och då tycker jag det är bättre att vi säljer föremålen så att någon annan får nytta av dem, säger Eva-Sofi Ernstell, museichef på Armémuseum.
Det här är en inställning som tidigare varit mycket kontroversiell, men allteftersom samlingarna på museerna växer har också attityden delvis förändrats. I en enkät som SVT skickat till Sveriges museer menar hälften, av de drygt hundra museer som svarat, att utförsäljning av enstaka museiföremål är värt att diskutera.
Försäljningar redan igång
På flera håll har man redan börjat sälja ut sina samlingar, på till exempel Trafikverkets museum, där Sveriges järnvägsmuseum i Gävle, ingår har ett hundratal föremål sålts. Det för upp till en halv miljon kronor styck.
På branschorganisationen Sveriges museum sneglar man nu mot Storbritannien som jobbat längre med dom här frågorna och som också gjort riktlinjer, guidelines för hur museum kan gallra bort sina föremål.
– Det här är en guideline som vi nu översätter från engelska till svenska och som vi ska försöka implementera bland våra medlemmar, säger Mats Persson som är generalsekreterare på branschorganisationen Sveriges museer.
Skarp kritik
Men att museerna nu öppnar för att sälja ut delar av sina samlingar är något som möter skarp kritik.
– I dag kan ett föremål ligga och damma, i morgon kan det där föremålet vara ovärderligt. Vi vet inte vilka av de föremål som dammar i dag som kommer vara ovärderliga sedan. Jag är mest rädd för att vi förstör material som vi i dag är tacksamma för att ha samlat in och därmed saboterar för kommande generationer, säger Dick Harrison, professor i historia.
Men Eva-Sofi Ernstell på Armémuseum håller inte med.
– Jag tror risken är tvärtom att man inte vågar så att man får för stora samlingar på många museer så att man inte har möjlighet att ta hand om dem och då får man problem så småningom. Det kan ju bli ohyra mögel och vad som helst och då får man problem, säger Eva-Sofi Ernstell.
Så gjorde SVT undersökningen
SVT fick en lista från Riksförbundet för Sveriges Museer (RSM) med e-postadresser till 194 museer, utställningslokaler och ägare av privata stora samlingar. Totalt har 120 svarat, och 106 museer har angett att de har konstföremål. Det är dessa 106 som vi baserar vår redovisning på. Av de som svarat är 14,8 procent statliga, 8,8 procent privata, 13,1 procent är länsmuseum, 39 procent kommunala och 24 procent har uppgett ”annat ägarskap”.
Enkäten visar:
- 55 procent uppger att de inte har någon policy för utförsäljning av föremål och konstverk ur samlingarna.
- 55 procent tycker att försäljning av enstaka föremål är värda att diskutera. 35 procent är helt emot, drygt fem procent tycker att det är en god idé och övriga har ingen åsikt.
- Runt fjorton procent har under de senaste tio åren sålt konstverk ur samlingarna.
- Endast nio procent av de svarande planerar just nu att sälja konstverk eller föremål i framtiden.
- Om en försäljning skulle bli aktuell svarar 55 procent att det är på grund av att föremålen inte passar in i museets samling. 41 procent anger skälet ”på grund av tidigare inköp av föremål och konstverk som inte har ett allmänintresse”. Övriga anger utrymmesskäl, för att förbättra museets ekonomi, ohållbart dyrbar restaurering och underhåll eller annat skäl.