Just nu samlas världens ledare i Katowice, Polen, för att förhandla om hur vi ska överleva klimathotet. Med på plats är också naturprogrammens nestor, Sir David Attenborough. Rösten som blivit synonym med BBC:s storskaliga naturfilmer.
De senaste åren har också miljö och klimatfrågorna blivit synligare i hans filmer, men traditionellt är ju naturprogrammen fredande från exempelvis plastpåsar och mänsklig förödelse. Men blir vi mer miljömedvetna av att se gulliga djur och storslagna naturscener?
– Det finns det inga som helst bevis för. Utan bara för att man visar djur och natur så betyder det inte att man blir medveten om den kris som hotar djur och natur, säger Hillevi Ganetz, medieforskare och professor i genusvetenskap.
I boken Naturlikt har hon undersökt svenska naturprogram i SVT från 1960-talet fram till 2012.
– Just 70-talet utmärktes av att miljöfrågor togs upp i nästan varenda program. Också ur ekonomiska, politiska och sociala perspektiv. Inte bara att det är synd om djur, utan man försökte också förklara varför det har blivit så.
Internationella program tar över
Under 1980-talet blev naturprogrammen åtskilda från mer renodlade miljö-program i SVT. En uppdelning som blev långvarig. Idag köps många av SVT:s naturprogram in och giganten på naturprogramsmarknaden är förstås BBC.
– Det är en oerhört stor industri med sina egna konferenser, och egna kanaler som Animal planet och National geographic. BBC gör mycket naturprogram, så att det handlar om väldigt mycket pengar, säger Hillevi Ganetz.
– Tyvärr har klimatfrågorna inte varit särskilt frekventa. Det är klart att de har nämnts och att det finns undantag, men generellt tycker jag att det här är något som borde bli mycket bättre.
”Medvetenheten ökar”
Men något håller på att förändras i naturfilmsbranschen.
– Medvetenheten ökar hela tiden. Även hos BBC som länge kritiserades för att de inte hade med det som ändå hände. Man såg bara det vackra och det unika och sen lite bredvid pågick en ganska massiv förstörelse, säger vetenskapsjournalisten Henrik Ekman.
– Så var det till exempel med första Planet Earth för tio år sedan. Då lade man en sorts miljödel i tre program som följde efter. Men förra året när Planet Earth 2 kom, då fanns miljöfrågan med.
Han jobbar med naturfilmsinköp på SVT men har också varit miljöreporter i många år, och själv lagt rösten på mängder med naturfilmer. Under intervjun pekar han ut en gammal bäverhydda och resonerar kring bävrarnas enastående förmåga att veta precis hur de ska undvika att hamna under träden de gärna fäller.
Kan det inte finnas utrymme för gulliga djur i naturprogrammen, utan skildringar av människans klimat och miljöförstörelse med plastberg och smältande isar?
– Det är klart att du kan göra en intressant film om något djur för att det är en rolig historia. Du kan göra intressanta program om människor utan att berätta om den sociala misären bortom det. Men det totala utbudet kan inte blunda för det här, menar Henrik Ekman.
Hillevi Ganetz menar att miljö och klimatfrågorna inte går att bortse från i naturprogramen.
– Överhuvudtaget borde klimatfrågorna genomsyra all rapportering. Nyheter, filmer, serier, reality-tv. Allt borde präglas av den här viktiga frågan.