Emma Sköldberg, professor i svenska, tycker inte nödvändigtvis svenskar blivit sämre på fasta uttryck – snarare att de används mer sällan.

– Vissa uttryck hör till det gamla bondesamhället, och det kan hända att det finns en generationsskillnad här, säger hon till SVT.

Tror du att ordspråken kommer vara borta om femtio år?

– Nej det tror jag inte, säger hon och påpekar att det är skillnad på att kunna dem och faktiskt använda dem.

Författaren Theodor Kallifatides håller med, och ser inte heller någon större risk på kort sikt. Men på lång sikt kan språkförvirring ställa till det menar han:

– Orsaken till att man fortfarande förstår Platon beror på att det grekiska språket har behållit någon form av genomgående struktur. Om du stör ett språks struktur för ofta och för mycket så kommer man så småningom inte förstå vad som sagts, säger han till SVT och tillägger:

– Vi kan inte ha ett språk där ord har hur många betydelser som helst.

Engelsk dominans

Den utbredda svengelskan har också format det svenska språket och påverkat dess fasta uttryck.

Orsaken till detta är teknologins framfart menar både Emma Sköldberg och Theodor Kallifatides.

– Den allra yngsta generationen, som regel, talar korrektare engelska än vad de talar svenska. Jag ser och hör det dagligen, hur många ord på engelska som ersätter befintliga svenska ord, säger Theodor Kallifatides.

Han tycker att offentligheten brister i att värna om det svenska språket.

– Folk i offentligheten, som författare, sångare, artister och politiker har ett ansvar som de måste ta, säger han till SVT Kulturnyheterna.

I synnerhet politikers variation på referenser har Theodor Kallifatides reagerat på. Han menar att svenska politiker refererar till Astrid Lindgren, och Astrid Lindgren endast.

– Vad hände med exempelvis Strindberg?