10 oktober

Den liberale politikern och skribenten Jasenko Selimovic (L) är tidigt ute på Twitter och kritiserar akademiens val. ”Det är skamligt att Svenska Akademien ger priset till honom. Det här är ju en människa som i sina böcker förminskar krigsbrott”, säger Jasenko Selimovic till Kulturnyheterna den 10 oktober.

11 oktober

• Organisationen Srebrenicas mödrar som representerar de anhöriga till offren för folkmordet i Srebrenica skriver under fredagen den 11 oktober ett brev till Svenska Akademien där de kräver att priset tas tillbaka. ”Jag tycker inte Nobelpriset längre har något värde, utom materiellt. Det finns inget budskap om medmänsklighet i det. Priset sårade mig som en mor som förlorade 22 medlemmar i min familj”, säger Munira Subašić, ordförande för Srebrenicas mödrar, till Kulturnyheterna.
• Amerikanska PEN skriver att de ”är förstummade” efter beskedet, i ett öppet brev till Svenska Akademien den 11 oktober. PEN konstaterar att organisationen inte ”tar för vana att kommentera andra institutioners litteraturpris”, men anser sig tvungna då organisationen anser att Handke använt sin plats i offentligheten för att ”förtiga en historisk sanning”.

14 oktober

I Kosovos huvudstad Pristina protesterar demonstranter utanför den svenska ambassaden den 14 oktober. Enligt Sveriges Radios Kulturnytt kräver demonstranterna att Svenska Akademien drar tillbaka Peter Handkes pris.

15 oktober

• Albaniens premiärminister Edi Rama kritiserar Svenska Akademien: ”Nobelpriset kommer inte göra Handke till en stor författare. Genom att välja den österrikiske författaren har Akademien bara fortsatt minska prisets värde och vadat in i ännu en skandal som kommer skada prisets rykte för årtionden framöver”, skriver Edi Rama i en text på sajten Politico den 15 oktober.
• I samband med tillkännagivandet av Nobelpriset 2019 sa Nobelkommiténs Anders Olsson att priset till Handke är ett litterärt pris, inget politiskt pris. I Göteborgsposten den 15 oktober ifrågasätter författaren Johannes Anyuru uppdelningen i verk och person.

16 oktober

Huvudpersonen själv tar till orda. ”Jag står framför min trädgårdsgrind och där är 50 journalister som alla ställer samma frågor. Inte från någon hörde jag att de sade att de läst något av mig. Det fanns bara en fråga: Hur reagerar världen? Reaktioner, reaktioner reaktioner. Jag är en författare, liksom Tolstoj, Homeros, Cervantes, så låt mig vara i fred och ställ inte sådana frågor, sade Handke, till  den österrikiska lokalradion ORF Kärnten.

17 oktober

• I Dagens Nyheter skriver Akademiens ständige sekreterare Mats Malm tillsammans med ledamoten Eric M Runesson den 17 oktober om kritiken som riktats mot såväl Akademien som författaren själv: ”Svenska Akademien har givetvis inte tänkt belöna en krigshetsare och förnekare av krigsförbrytelser eller folkmord”.
• ”Nobelpristagaren Peter Handkes kritiker tycks inte ha läst vad han verkligen har skrivit om kriget på Balkan, som han i allt väsentligt beskrivit helt korrekt. Därtill ställer han legitima frågor”. Det skriver folkmordsforskaren Kjell Magnusson i Dagens Nyheter den 17 oktober. Magnusson är docent i sociologi och författare till boken ”Folkmord som metafor. Bilden av kriget i Bosnien och Hercegovina”.
• Nobelkommiténs Henrik Petersen skriver i Svenska Dagbladet den 17 oktober att han är övertygad om att Peter Handke om femtio år kommer höra till de ”allra mest självklara valen som Svenska Akademien någonsin gjort”.

18 oktober

• ”När vi ger priset till Handke, hävdar vi att litteraturens uppgift är en annan än att bekräfta och reproducera det som samhällets mittfåra anser är moraliskt riktigt”. Så skriver Nobelkommitténs Rebecka Kärde i Dagens Nyheter den 18 oktober.

• Den 18 oktober intervjuar Kulturnyheterna både den tidigare och den nuvarande ständige sekreteraren. ”Peter Handke har ett författarskap på ungefär 80 titlar och vi har inte kunnat hitta något i dessa verk som bryter mot de grundläggande värden som vi måste följa. Han är en storslagen författare och bör bedömas som sådan”, säger Anders Olsson, numera ordförande för Nobelkommittén.

21 oktober

Den 21 oktober svarar förläggaren Svante Weyler i Dagens Nyheter på Rebecka Kärdes artikel: ”Läser jag Handke för kritiskt? Ja, inte mer kritiskt än Rebecka Kärde och Nobelkommittén. Det är våra slutsatser som skiljer sig åt. Hennes slutsats: 'En omdömeslös, relativiserande vinkel på ett folkmord? Kanske det.' Jag vet inte vad som kan vara värre än en relativisering av ett folkmord”.

24 oktober

Inför Svenska Akademiens vanliga torsdagsmöte ägde en performanceaktion rum utanför Börshuset i Stockholm. Ett 15-tal kulturpersonligheter samlades för att visa solidaritet med organisationen Srebrenicas mödrar.

25 oktober

Svenska Dagbladet återpublicerar intervjucitat från tyska  Ketzerbriefe från 2011 där Handke ifrågasatt hur många som dog i Srebrenica och uttalat sig hånfull mot organisationen Srebrenicas mödrar. Handke tar avstånd för uppgifterna ett par dagar senare: ”Jag har inte läst igenom intervjun och inte godkänt den. Den speglar inte min uppfattning. ”Jag har inte läst igenom intervjun och inte godkänt den. Den speglar inte min uppfattning”, löd svaret.

5 november

Föreningen för folkmordets offer och vittnen håller en fredlig manifestation utanför svenska ambassaden i Sarajevo i samband med ett besök av svenska kungaparet.

29 november

Horace Engdahl kritiseras för hur han översatt en intervju med Handke på grund av en omskrivning av det kontroversiella uttrycket ”muslimska serber”, skriver DN.

2 december

Två ledamöter ur den externa Nobelkommittén, Kristoffer Leandoer och Gun-Britt Sundström, lämnar sina uppdrag. Sundström uppger för DN att en av anledningarna är Handke:

”Valet av 2019 års pristagare har inte bara inneburit val av ett författarskap utan även, inom och utom Akademien, tolkats som ett ställningstagande för synen på litteratur som något som står över 'politiken'. Den ideologin är inte min”.