Rättighetsinnehavare har börjat jaga enskilda fildelare genom initiativet Spridningskollen, som identifierar förövare genom en särskild programvara och begär ersättning utan inblandning av rättsliga myndigheter. De närmaste veckorna kan upp till tusen personer vänta sig kravbrev på 2.000 kronor hem i brevlådan.
Initiativet har fått Piratpartiet att reagera. Man hävdar att oskyldiga människor riskerar att drabbas.
– Spridningskollen säger att de går vidare till domstol om man inte betalar. Oavsett om det finns någon substans i hotet finns det människor som hellre tar kostnaderna är går in i en rättsprocess som tar tid och pengar, säger partiledare Magnus Andersson.
Användas som bevisning
Han befarar att det kan betraktas som ett erkännande om man accepterar betalningen, vilket sedan skulle kunna användas som bevis om rättighetsinnehavarna väljer att driva ärendet vidare i en rättsprocess. Dessutom ser han ett problem i att flera personer kan ha tillgång till ett abonnemang, varför det är omöjligt att avgöra vem som har ägnat sig åt fildelningen.
– Det kan vara pappan som står för abonnemanget, men barnen som fildelar. Du har givetvis ett visst ansvar för dina barn, men barnen inte straffskyldiga förrän de är straffmyndiga.
Piratpartiet uppmanar alla som får kravbrev att polisanmäla utskicket som bluffaktura och omedelbart bestrida kravet.
Får del av pengarna
Piratpartiet ifrågasätter också att det står på Spridningskollens hemsida att internetleverantörerna får del av de pengar som krävs in. Internetleverantörerna får enligt lag inte lämna ut abonnemangsuppgifter utan domstolsutslag och Piratpartiet befarar att de nu kommer att ha finansiella intressen av att delge informationen.
– Jag förstår överhuvudtaget inte varför de ska få pengar av Spridningskollen om det inte finns ett avtal mellan dem.
Bevisbördan på rättighetsinnehavaren
Mårten Schultz, som är ordförande för Institutet för Juridik och Internet tillika professor i civilrätt vid Stockholms unversitet, håller med om att det finns en risk för att oskyldiga drabbas om Spridningskollen inte sköter sitt arbete på ett seriöst sätt. Om man får ett kravbrev utan att ha fildelat ska man bestrida fakturan.
– Då får rättighetsinnehavaren bevisa vem som har gjort det. Bevisbördan ligger på rättighetsinnehavaren, säger han.
Däremot anser han att Piratpartiet har fel som hävdar att ett privat företag agerar polis, åklagare och domstol.
– Det är tramsigt. Det handlar ju om ersättning för en gärning och är missvisande att jämföra med brottsbekämpning.
Misstänkt hackerattack
Spridningskollen drivs av Gothia Inkasso på uppdrag av upphovsrättsinnehavarna Atlantic Film, Crystalis Entertainment, Noble Entertainment och Scanbox Entertainment.
Enligt Gothia Inkassos vice vd Gordon Odenbark har Spridningskollen tillförlitliga metoder för att hitta fildelare, varför det är liten risk för att oskyldiga drabbas. Om det uppstår meningsskiljaktigheter om vem som har fildelat, när flera har tillgång till ett abonnemang, kan rättsliga myndigheter ta vid, menar han.
– Man kan ta hjälp av polis så att de går in rent praktiskt och tittar på vad det finns i vems datorer. Samtidigt ska man komma ihåg att det inte bara är ett upphovsrättsbrott utan även ett vårdslöshetsbrott. Man har en skyldighet att säkra upp sin dator om man misstänker att den används på ett otillbörligt sätt.
Vad gäller pengarna till internetleverantören så är det fråga om en avgift för att lämna ut abonnemangsuppgifter, efter att Spridningskollen har fått ja i domstol, menar han.
Oklart rättsligt läge
Enligt Daniel Westman, som är doktorand i it-rätt vid Stockholms universitet, finns det inget säkert svar på om man gör sig skyldig till vårdslöshetsbrott om någon använder ens dator eller trådlösa nätverk för fildelning.
– Att man skulle ha ett direkt ansvar, första gången det händer, håller jag nog som uteslutet. Det är en annan sak om man har blivit varnad och det händer igen, säger han.
Utsatt för överbelastningsattack
Under fredagen gick det tidvis inte att komma in på Spridningskollens hemsida. Enligt Spridningskollen är det fråga om en överbelastningsattack – en så kallad DDOS-attack, men man vet ännu inte vem som ligger bakom angreppet.