Poul Bjerre träffade psykoanalysens fader Sigmund Freud redan 1911 på en konferens i tyska Weimar och blev den första att sprida hans idéer i Sverige.
– I den tidiga psykoanalysen ingick han i den inre kretsen tillsammans med Freud och Jung, även om han sedan kom att bryta med båda under ganska uppseendeväckande former. Samtidigt hör han till de kulturpersonligheter som är stora under sin livstid, men samma dag som han dog blev han i princip bortglömd, säger Håkan Bravinger, författare till boken Bära bud om bröderna Bjerre.
1913 bröt Bjerre med Freud under en historisk konferens i München. Bjerre vände sig emot Freuds idéer om sexualiteten som den dominerande driften hos människan och var kritisk till att gräva för mycket i det undermedvetna. Han ansåg i stället behovet av att höra till vara starkare och trodde på drömmarnas helande kraft. Undertryckt sexualitet skapar inte neuroser, menade Bjerre. Neuroser kan snarare vara frigörande för människan, som har förmågan att självläka.
Mötesplats för dåtidens kulturelit
Bjerre hade sin mottagning i Vårstavi, bland andra Karin Boye gick i terapi hos honom. Hemmet blev även en mötesplats för dåtidens kulturelit. Carl Milles kom ofta på besök och gjorde flera statyer åt honom. Kandinsky målade ”Gåva till Poul Bjerre” under sitt besök i Sverige. Tavlan såldes 2004 för 6,5 miljoner kronor. Numera hänger en replika i huset.
– Det här är ett kulturhem som saknar motstycke i Sverige. Det byggdes 1915 och har i princip fått stå orört sedan Poul Bjerre och hans fru flyttade in här, säger Anita Widén, ordförande i Poul Bjerre-sällskapet.
– Det Poul Bjerre gjorde förutom att vara läkare, eller själsläkare som han själv kallade det, och psykoanalytiker, var att han ville samla kulturmänniskor. Det fanns något större än människan. Hon ingick i ett system, säger Håkan Bravinger.
Riskerar försäljning
En stiftelse har förvaltat huset sedan Bjerres död 1964, men vill nu sälja på grund av ekonomiska svårigheter. I stället vill man i större utsträckning än tidigare stödja psykoterapiforskning. Föremålen ska nu dokumenteras och kan eventuellt komma att lånas ut till museer.
– Fördelen i den här relativt negativa situationen är att vi för första gången får en ordentlig dokumentation av vad som finns här. Det kommer att bli sökbart på ett annat sätt för människor som är intresserade av historien här, säger Claes Ånstrand, ordförande Stiftelsen Vårstavi.
Unikt kulturarv
I veckan bedömde Stockholms läns museum Vårstavi vara av byggnadsminnesklass. En grupp om cirka tusen personer, från bland annat Poul Bjerre-sällskapet och Grödinge Hembygdsförening, vill att försäljningen stoppas och att huset bevaras i nuvarande skick.
– Vi vill att den här fastigheten ska få vara kvar och få förbli en fastighet som kan utnyttjas av andra precis som Poul Bjerre, när han skrev sitt testamente, ville ha det, säger Anita Widén, ordförande Poul Bjerre-sällskapet.
Även Håkan Bravinger anser att huset är unikt.
– Det har ett kulturellt värde. Det är ett hus som han själv ritade, han är själv arkitekt, konstverken där har han själv åstadkommit, även om de kanske inte är så bra alla gånger. Men det finns en helhetssyn om kroppen och själen som jag tycker att Vårstavi har en unik ingång i.
Poul Bjerre
1876–1964
Gift med Gunhild Bjerre, född Wennerberg, dotter till poeten Gunnar Wennerberg.
Introducerade Freuds idéer i Sverige.
Utvecklade med tiden en egen psykoterapi som betonade människans förmåga till självläkning och där drömmarna intog en central roll. Bjerre använde sig även av hypnos.
Byggde hemmet Vårstavi i Grödinge 1914. Dit kom patienter som Karin Boye. Huset blev en mötesplats för dåtidens kulturpersonligheter, bland annat Carl Milles, Prins Eugen och Ellen Key ingick i Bjerres bekantskapskrets.