Rapporten ”Blasfemi – Yttrandefriheten offras på religionens altare” som presenteras av Reportrar utan gränser idag, målar upp bilden av en värld mycket påverkad av dess religioner – och av förbud mot att kritisera dem.
Hälften av alla länder i världen har lagar som förbjuder kritik mot religion eller ”traditionella värden”. Journalister anklagas ofta för blasfemi, hädelse, då de ifrågasätter händelser som förklarats utifrån religion.
Hänvisar till religion
Med rapporten vill Reportrar utan gränser inte bara visa att problemen är stora, utan att de är växande:
– I arbetet med rapporten har vi studerat fall där tidningar lagts ner och journalister satts i fängelse. Vi har upptäckt två huvudargument hos de som vill inskränka yttrandefriheten; antingen anklagar de folk för att vara terrorister, eller hänvisar till religionen. Vi tycker oss se att man i allt fler fall använder det senare argumentet, säger Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser.
”Kopplat till flera religioner”
Ett av de tydligaste exemplen på hur religion används som argument för minskad yttrandefrihet är vad man i rapporten kallar ”Halal-internet”, det censurerade internet som håller på att byggas upp i Iran.
– Det är väldigt ofta fokus på islam, men i själva verket är detta ett enormt problem kopplat till flera religioner, och som inte minst finns i många kristna ortodoxa länder. Religion missbrukas för att påverka hur folk ska tycka och tänka, säger Jonathan Lundqvist.
Vad kan den här utvecklingen få för långsiktiga effekter?
– Jag tror det innebär en enorm risk om det finns områden i samhällslivet som man inte får granska. Det man inte får granska brukar ofta gå sönder. Demokratin bygger på att alla teorier ska kunna bollas, säger Jonathan Lundqvist.
”Svensk lagstiftning inskränker yttrandefriheten”
Reportrar utan gränser menar att man måste kunna skilja kritik och hån mot religioner – som bör vara tillåtet – från brott, kränkningar och hot, som ska vara olagligt.
Men är det inte svårt att dra den gränsen – även Sverige har ju lagstiftning som ska hindra kränkningar och hot på grund av religionstillhörighet?
– Enligt min uppfattning innebär den svenska lagstiftningen en inskränkning i yttrandefriheten, helt klart. Det finns en risk för att lagstiftningen om hets mot folkgrupp börjar tillämpas för att skydda religioner och dogmer istället för att skydda individer. Man måste kunna skilja på att ifrågasätta en persons idé och att ifrågasätta själva personen.
Hur påverkas svenska medier av denna utveckling?
– Ett konkret exempel är hur medierna agerade i fallet med Mohammedkarikatyrerna. Alla rapporterade om det, men i princip ingen vågade publicera bilderna.