Tjusningen i ”Blanc” är att genom en serie småluriga pussel hjälpa en vargunge och ett rådjurskid att hitta hem till sina familjer.

Du leder dem i vinterstormen som viner över de vita vidderna, hjälper dem på traven och får se hur de leker sig genom det bistra landskapet. Att få vara en del av resan värmer i hjärtat.

Men det är inget som ska göras själv, tvåsamheten i ”Blanc” är spelets kärna. Helst ska den upplevas i soffan, även om det går att spela online.

Den svarta vargen och det vita lilla rådjuret banar vägen för varandra med sina olika förmågor och utan den ena eller andra så blir allting halvt. Så till den grad att du, om du måste spela själv, styr bägge djuren samtidigt – med olika spakar.

Trots att ”Blanc” i stort sett är helt ordlöst så känns det som en godnattsaga. En kort och mjuk stund att väcka värmen i hjärtat med innan sömnen tar en. Att uppleva den inte så långa färden tillsammans, över åldersbarriärer och kunskapsnivåer, är mysigt och fångar känslan som för spelmediet är lite unik: att tillsammans kunna se till att det blir ett lyckligt slut på sagan.

Som många premiärer från små utvecklare så dras det med problem; laddningstiderna är orimligt långa, pusslen stundtals otydliga och takten varierande. Men det tar inte ifrån en känslan av att det är en upplevelse där båda spelarna kan blomma ut.

Det korta formatet hade såklart inte funkat om det vore för dyrt, men det blygsamma priset – runt 150 kr – passar upplevelsen perfekt. Kortare spel för en billigare peng visar att spelupplevelser fungerar i olika format.

Visuellt leker utvecklarna Casus Ludi med oss i svart och vitt. Återigen rör vi oss i godnattsagan, men istället för stillbilder fladdrar öronen charmerande i stormen och när snön yr som mest drar man gärna filten lite närmare om sig där i soffan.

De lyckas i all kyla just nu förmedla en värme som växer för varje liten själ man träffar och hjälper längs vägen. Det är en fin dos empati i en värld som kan kännas allt kallare.