Kerstin Perski (text) och Paula af Malmborg (musik) har skapat en spännande opera om svek och lögn i kärlek.
Joachim Bäckström är den idealiske tenoren att gestalta den framgångsrike men slirige kirurgen Francis. Hans privatliv skär sig och kräver parterapi med hustrun, spiksäkra mezzosopranen Ann-Kristin Jones.
Mellan Francis och terapeuten Nelly, koloratursopranen Kerstin Avemo, uppstår en otillåten attraktion. Bäddat för lögn och svek även i intimsfären…
Från Macchiariniaffären känner man igen forskningsfusket, visselblåsarna och de fantasifulla bröllopsplanerna. Francis gör succé med sina avancerade men livsfarliga ansiktsoperationer.
Att forskningen bygger på fusk vill ingen kännas vid, och visselblåsarna ger upp. ”Visslar bäst som visslar sist” – en av flera goda one-liners i Kerstin Perskis libretto.
Den förälskade terapeuten Nelly blir varse Francis mytomani och söker psykologiska förklaringar. Här spökar en krävande mamma, som gestaltas i drömsekvenser med musiker på scen.
Paula af Malmborg har komponerat med finurliga verktyg. Intimt, med små ensembler. Storslaget med mäktiga körer. Det är spretigt och fantasifullt i ovanliga klangfärger.
Medan Marika Feinsilbers utsökta scenografi går i tydliga färger och former medunderbara kombinationer och kostymer.
Rullband på scenen glider som Francis på sanningen. Och inte bara han – en underbar lögn smittar som titelns mytomani. För terapeuten Nellys insikt står hennes förälskelse i vägen.
För Kerstin Avemo i den egentliga huvudrollen innebär det stora intervallsprång mellan skyhöga toner och det knappt hörbara.