per andersson arkivbild konsum

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör Per Andersson recensera Konstfack-professorn Sara Kristofferssons bok om Konsum. Foto: Erik Rönnqvist/SVT

Recension: Sara Kristofferssons bok om Konsum

Uppdaterad
Publicerad

I Konsums 70-tal har Sara Kristoffersson hittat en guldgruva. Hela boken borde ha handlat om det, menar Kulturnyheternas kritiker Per Andersson.

Konstfackprofessorn Sara Kristoffersson spiller mycket utrymme i sin bok på en svepande skildring av 1900-talets framväxt i Sverige. Återkommande påpekas att Sverige var en annorlunda plats med fallenhet för stränghet.

Jag skulle vilja invända att det förra sekelskiftets folkrörelser hade starka drag av disciplinering överallt där de dök upp, att det i grunden handlade om självdisciplinering, inte påbud uppifrån – samt att hela västvärlden vid den här tiden svämmar över av estetiska ideal kretsande kring enkelhet, användbarhet, ekonomi. Här blir framställningen konventionell och ytlig. Kooperativa Förbundet och Konsum kommer ur fokus.

Riktigt intressant blir det i sista tredjedelen av boken – 70-talet, när KF:s visioner var långtgående och medlemmarnas krav höga.

Då lanserade Konsum – efter medlemsförslag – ”basgarderoben” med kläder i hållbara syntetmaterial och i modeller opåverkade av modeväxlingar. En massinriktad släkting till kulturvänsterns Mahjong-kläder. Radikal konsumtionskritik saluförd av en av de stora handelskedjorna.

Senare lanserar man tandkrämen ”TANDKRÄM” i den blå och vita förpackningen som 1979 byggs ut till en hel produktlinje i märkligt attraktiva avskalade förpackningar – en släkting till den amerikanska livsmedelskedjan Ralph’s plain-wrap-produkter som Public Image Ltd plankade till plattan ”ALBUM”.

Kristoffersson citerar sparsmakat och lite kryptiskt ur motioner, forskning, samtida tidningsartiklar – och allt är hyperintressant! Många betydelsefulla upplysningar har förpassats till notapparaten när de kunnat ge välbehövlig komplikation till den i överkant flyhänta texten i kapitlen. Jag tycker Kristoffersson borde ha ägnat hela boken åt 70-talets Konsum-Domus-KF och skippat resten.

Till sist vill jag klaga på slarv i hantverket, personer som citeras saknar etikettering. Och undertiteln är förstås en missvisande överdrift: Konsum har inte fallit, det har bytt namn och signaturfärg och förlorat platsen i samtidens mitt, men den som vill kan fortfarande vara med i butiksråd och skriva motioner.

Det förlorade paradiset – Berättelsen om Konsums uppgång och fall

Författare: Sara Kristoffersson

Boken handlar om Kooperativa Förbundets (KF) affärsverksamhet under 1900-talet. Med tanken att kooperationen själv skulle producera det mesta den moderna människan behöver byggde KF upp en industrikoncern som på 60-talet var Sveriges största företag – med egen produktion av livsmedel, porslin (Gustavsberg med både bords- och sanitetsporslin), kläder (under varumärkena Vinetta och Vinson), möbler, mm. Idag har industrigruppen avvecklats och livsmedelsbutikerna Konsum bytt namn till Coop, som har knappa 20 procent av marknaden.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.