Det är svårt att ge ett sammanfattat betyg över de tre avsnitt av The Romanoffs som släppts till pressen. Likt den brittiska succéserien Black mirror är varje avsnitt fristående och skådespelarna och berättelserna nya.
1: The Violet hour
Det första avsnittet är väldigt franskt på gott och ont. Det dröjer innan något faktiskt händer och rollfigurerna pratas fram och förstås genom sina samtal. En fransk dam har ärvt en fantastisk våning i Paris av sin ryska Romanov-släkt. Den amerikanska brorsonens flickvän vill att överklassdamen ska dö någon gång så hon kan lägga vantarna på lägenheten.
Rollfigurerna är lite väl bekanta: En temperamentsfull flickvän med en agenda, en excentrisk överklassdam som äter middag med sin knähund till bordet (med egen stol såklart) och en oändligt tålmodig hemtjänstanställd. Excentriska damen slänger dörren i ansiktet på den tålmodiga hemtjänstanställda när hon ser att hon bär slöja, men efter hand växer en extremt väntad oväntad vänskap fram.
Andra franska klicheér förekommer i form av middagar med halvintellektuella samtal och cigarettrökande vid köksbordet. Det första avsnittet är svagast av de tre första, men när det är slut har man ändå fattat tycke för ett par av de klyshiga karaktärerna.
2: The royal we
Avsnitt två inleds i terapirummet. Michael Romanov har aldrig lust med någonting och hans fru Shelly är rådvill. När hon uppfattar att han sagt ”that’s sounds cool” om en kryssning med en förening för medlemmar av Romanov-familjen bokar hon resan.
Michael är så osugen att han ser till att som jurymedlem i en mordrättegång sätta sig på tvären mot resten av jurymedlemmarna för att arbetet ska dra ut på tiden, så att han missar resan. Paret delar på sig över helgen och kommer till diverse insikter.
Här känns det mer som att Matthew Weiner är i sitt rätta element. Trötta relationer och att attraheras av fel person må vara ett dramaturgiskt såpaelement som är äldre än skådespelarkonsten själv, men är något Weiner förfinade till perfektion under sju säsonger av Mad men. Dessutom visar manuset och skådespeleriet prov på humor – något som behövs i detta lite märkliga mastodontprojekt till serie.
3: House of special purpose
Det tredje avsnittet är helt klart märkligast. Franska storstjärnan Isabelle Huppert spelar en regissör och före detta skådespelare som spelar in en miniserie – ett kostymdrama – om tsarfamiljen Romanovs sista tid i livet innan de mördades av Bolsjevikerna. Även hon säger sig ha familjeband till släkten.
Christina Hendricks (som spelade Joan i Mad men) spelar en skådespelare som ska gestalta tsaritsan Aleksandra Romanov. Väl på inspelningsplatsen i Österrike börjar konstiga saker hända. Hupperts rollfigur Jaquelline är bortom märklig, hotellpersonalen påminner om spökbartendern i Shining och kan det dessutom vara så att det spökar?
Isabelle Huppert lyckas med konststycket att få sin demonregissör att verka trovärdig, men det är för många spår i handlingen för och en halv timme. Är det ett skräckavsnitt, är det en metabetraktelse av en misslyckad filminspelning eller ett mysterium som ska lösas?
Weiners vilja att göra något bisarrt lyser igenom lite för starkt, man misstänker att han brytt sig mer om konstnärlig konstighet än handlingen.
Som helhet är The Romanoffs ett ambitiöst och ovanligt projekt – en filmsåpa i nutid med touch av ryskt kostymdrama.
The Romanoffs har premiär på Amazon 12/10.