Sedan idén om en svensk kulturkanon presenterades av Tidöpartierna har det fram till i dag varit relativt otydligt om vad den ska innehålla, vilka som ska ta fram den och vad den ska baseras på.

Men under torsdagen presenterades direktiven till den kommitté som kommer att stå för uppdraget av kulturminister Parisa Liljestrand (M) tillsammans med Alexander Christiansson (SD), Roland Utbult (KD) och Robert Hannah (L).

Historikern Lars Trägårdh leder arbetet

Lars Trägårdh, professor i historia, får i uppdrag att leda kommittén som ska bestämma vilka kulturområden som ska vara med.

Kommittén ska utse experter inom respektive område som i sin tur ska avgöra vilka verk som ska ingå. Även allmänheten ska få lämna in förslag. Det blir dock upp till kommittén att slå fast vilka kriterier som ska gälla, likaså vad som är ”svenskt”.

Ett bildningsprojekt

Regeringen framhåller att principen om armlängds avstånd ska gälla i arbetet. Kulturministern har tidigare sagt att hon hoppas att en svensk kulturkanon kan fungera som ”en enande kraft”.

– Det här är ett bildningsprojekt som är ämnat för alla medborgare. Med syftet att göra svensk kultur tillgänglig för fler, säger hon.

Vilka övriga ledamöter som kommer att ingå i kommittén är ännu inte klart. Senast 31 augusti 2025 ska kommittén redovisa en kulturkanon för kulturdepartementet.

Har skapat reaktioner

Idén om en svensk kulturkanon har skapat stora reaktioner runt om i landet. En del menar att politiker inte ska inskränka på människors kulturvanor. Medan andra har välkomnat förslaget och menar att det kan bidra till tydliga gemensamma referensramar.

Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Lawen Redar är kritisk mot projektet. Så här säger hon om de nya direktiven: