I den förändrade kursplan som Skolverket gick ut med på remiss i slutet av september hade antiken tagits bort. Tanken var att momentet ”forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700” som idag lärs ut på högstadiet helt skulle försvinna när den nya kursplanen trädde i kraft.

Bakgrunden var att undervisningstimmarna ansågs vara för få i förhållande till mängden kunskap som lärs ut. I stället menade myndigheten att mer tid skulle ges åt undervisning om efterkrigstiden.

Men beslutet möttes av skarp kritik. Flera forskare och historiker vände sig emot beslutet med hänvisning till att kunskap om dåtiden krävs för att förstå både det förflutna och samtiden.

– Har man ingen kunskap om forntiden kan man inte ha någon respekt för framtiden heller, sade Jenny Wallensten, forskare i antikens kultur och samhällsvetenskap vid Svenska institutet i Aten, till Svenska Dagbladet.

Skolverket: ”Saknas stöd”

Men under fredagen meddelade Skolverket att de nu backar från sitt beslut och slår fast att antiken kommer att finnas kvar i grundskolans kursplan för historia.

”Skolverket kan konstatera att det saknas stöd för vårt förslag och därför kan vi redan nu, innan remisstiden gått ut, slå fast att antiken kommer att finnas kvar i grundskolans kursplan i historia”, skriver de i ett pressmeddelande.

– Även om alla har varit överens om att timmarna inte räcker till för det som historieämnet ska innehålla så kan vi se nu att vi inte kommer få acceptans för det här förslaget ens hos lärarna. Då tycker vi att det är bättre att vi slutar prata om antiken eller inte antiken redan innan remisstiden gått ut och säger att antiken kommer vara kvar i någon form. Vi tror att vi då kommer få en mer konstruktiv diskussion istället för att fortsätta bråka om det här, säger Anna Westerholm, chef vid avdelningen för läroplaner på Skolverket, till Kulturnyheterna.