Rök över Gaza. Ivar Ekman, säkerhetsanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Sociala medier används i krig för att mobilisera stöd och opinion, samla materiellt stöd eller för att rekrytera medlemmar. Foto: SAID KHATIB / AFP

Sociala medier allt viktigare i moderna krig

Uppdaterad
Publicerad

Sociala medier har blivit allt viktigare för aktörer i moderna krig. Till exempel för propaganda och mobilisering av opinion. Samtidigt som konflikten Mellan Israel och Hamas pågår ljugs det som aldrig förr på sociala medier – vad bör man som nyhetskonsument tänka på?

– Förståelsen för att det här är ett viktigt utrymme för att få ut sitt budskap och bemöta motståndarnas budskap har vuxit och blivit mycket större, säger Ivar Ekman, säkerhetsanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut.  

Ivar Ekman menar att motiven bakom informationskrigen skiljer sig åt beroende på vem somlig ger bakom propagandan och vem den vill rikta sig till.  

Kriget i Ukraina

– Om vi tar Ukraina som exempel har det handlat om att mobilisera stöd i väst. Och att visa att man når framgångar på slagfältet.  

– I Israel och Gaza så handlar det om att mobilisera stöd genom att visa lidandet hos den egna befolkningen och övergreppen, krigsbrotten och hemskheterna som begås av den andra sidan, säger Ivar Ekman.  

Sociala medier har stor betydelse för aktörer som vill mobilisera opinion, rekrytera medlemmar eller få materiellt stöd.  

Stor effekt i moderna krig

Säkerhetsanalytikern Ekman är noga med att poängtera att studier om informationskrig och dess effekter är svårt material att mäta. 

– Någonstans finns ett ursprungsexempel i IS som snabbt var jätteeffektiva med att nå ut med sitt mordiska budskap, rekrytera folk och ge en bild av att man hade tagit över hela Mellanöstern, fastän det inte var sant. Man lyckades blåsa upp sin image väldigt mycket. Detta har studerats och man har förstått att det här är någonting som har effekt och spelar stor roll i moderna krig, förklarar Ivar Ekman.     

Spärr eller fri blåst

Han menar att plattformarna och deras publiceringspolicys är föränderliga och ser annorlunda ut idag än för bara 1 och ett halvt år sedan.  

Sedan Elon Musk köpte Twitter för 1 och ett halvt år år sedan har plattformen nedmonterat innehållsgranskningen.

– X, Twitter, är väl det främsta exemplet på att den påverkan som de har på hur information sprids är väldigt stor. Någonstans behöver konsumenter veta ifall det finns några spärrar alls, eller om det är fri blåst vad gäller fake news.  

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kriget i Ukraina

Mer i ämnet