Att kulturlivet ska söka en större andel av sin finansiering utanför skattemedlen är numera den fastlagda moderata partilinjen. På det nationella planet har kulturminister Parisa Liljestrand (M) dock inte gjort någon tydlig ansträngning för att styra i den riktningen.
Men när partiet i Norrköping nu vill helt avveckla kuturen som en egen förvaltningsgren, då är det en rätt spektakulär radikalisering av den moderata tanken att kulturlivet ska ha en bredare bas än den offentliga sektorn.
Att lägga ner kulturförvaltningen är ett brott mot traditionen som signalerar en omorientering i synen både på kulturens roll i samhället och på samhällets roll i kulturlivet.
Att sedan lägga in kulturverksamheterna under tillväxtkontoret ser ju ut som att man vill tilldela kulturlivet en ekonomisk arbetsuppgift i samhällsbygget som också bryter mot traditionerna – ett nyttotänkande som brukar kritiseras inte minst av borgerliga ledarskribenter och debattörer.
Den debatt som nu drar igång kring den planerade omorganisationen i Norrköping kommer – liksom stadens symfoniorkester och stadsmuseum – att vara av nationell dignitet.