Enligt Mats Malm har diskussionerna kring kulturkanon präglats av osäkerhet om vad den ska innehålla och hur den ska fungera.

I artikeln förklarar Svenska Akademiens ständige sekreterare därför den etablerade innebörden av begreppet kanon och att en kanon i huvudsak upprättas i ideologiska syften och ger ett smalt urval.

Han skriver vidare att Svenska Akademien som organisation inte har som uppdrag att renodla svenskheten. Istället menar Malm att Akademiens ska ”verka för att det svenska språket utvecklas som en rik och nyanserad bas för social, kulturell och samhällelig gemenskap. ”

Bidrar hellre till en bred kanon

Svenska Akademien har tidigare meddelat att man inte kommer att hjälpa till i arbetet med att ta fram en svensk kulturkanon som kulturminister Parisa Liljestrand (M) har beställt.

Enligt Malm, hade Akademien hellre bidragit till en så kallad bred kanon, vilket är något som inte upprättas, men växer fram och kan förändras.

De ska leda arbetet

Debatten kring kulturkanon har varit intensiv sedan förslaget om en svensk kulturkanon presenterades av regeringen 2022.

Sedan tidigare står det klart att det är historikern Lars Trädgårdh som kommer att leda arbetet tillsammans med en kommitté bestående av journalisten Gunilla Kindstrand, Marlen Eskander, verksamhetsledare vid Läsfrämjarinstitutet, PJ Anders Linder, chefredaktör för Axess och Peter Luthersson, docent i litteraturvetenskap.