Idag delas Almapriset ut, där 246 personer från barnboksvärlden har möjlighet att vinna fem miljoner kronor för sitt författarskap. Men trots att det svenska priset lyfter fram internationella författare så ges färre internationella barnböcker ut på svenska än förr i tiden.

– Förr översatte vi mer än vi gav ut svenska böcker, men nu är det ju tvärtom sedan några år tillbaka. Översättningen minskar och de svenska böckerna ökar, säger Lillemor Thorstensson, verksamhetschef på Svenska Barnboksinstitutet.

Hon beskriver att det dels kan bero på att det är dyrt med rättigheter och så kallade provöversättningar, som förlagen behöver för att kunna ta ställning om de ska trycka upp en internationell bok. Men också att det kan finnas kulturella skillnader som gör att internationella böcker inte passar in i den svenska kontexten.

Översättningar från Asien

Några länder har fått ta plats även i den svenska barnbokslitteraturen de senaste åren. Ett av dem är Japan, där en av Almaprisets tidiga mottagare, Ryôji Arai, kommer ifrån.

– Förra året kom det inte mindre än fem böcker från japanskan. Dom har när de gäller till exempel illustratörer, ett lite annat sätt att skildra verkligheten än vi kanske är vana vid här i våra svenska bilderböcker. Vi har också en jätteintressant författare i Taiwan, Jimmy Dao, som översatts till svenska, berättar Lillemor Thorstensson.

Saknad representation

Samtidigt beskriver hon fortsatt många blinda fläckar i den svenska barnbokslitteraturen. Det finns få översättningar från både Afrika, Ryssland, Kina och hela Latinamerika. Även från grannlandet Finland saknas representation trots den geografiska närheten. Därför fyller Almapriset en mycket viktig funktion, menar Lillemor Thorstensson.

– Om man tittar på den här listan över dom som är nominerade, det är både berättare och författare, det är konstnärer och läsfrämjande organisationer. Då ser man bredden, man ser vidden. Man ser att de är från stora delar av världen, så det har jättestor betydelse, säger hon.